| Gustaf Lagerbielke | |
 Gustaf Lagerbielke på samtida teckning. | |
| Född | 22 mars 1777[1][2] Skeppsholms församling[1][2], Sverige |
|---|---|
| Död | 24 maj 1837[1][3] (60 år) Klara församling[1][3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Diplomat[1], författare[1] |
| Befattning | |
| Statsråd[1] Hovkansler[1] En av rikets herrar[1] Stol nummer 10 i Svenska Akademien (1819–1837)[4] | |
| Föräldrar | Johan Gustaf Lagerbjelke[1] |
| Släktingar | Johan Lagerbielke (syskon) |
| Utmärkelser | |
| Kungliga Serafimerorden | |
| Redigera Wikidata | |
Gustaf Lagerbielke, född 22 mars 1777 i Stockholm, död där 24 maj 1837, var en svensk greve, hovkansler, statsråd och ledamot av Svenska Akademien 1809–1837, stol 10.
Biografi
Gustaf Lagerbielke var son till överamiral Johan Gustaf Lagerbjelke, greve av Lagerbjelke och Ulrika Gustafva Ehrenhoff. Han blev 1795 kanslist och 1796 andre sekreterare vid kabinettet för utrikes brevväxlingen. 1801 utnämndes han till kabinettssekreterare, 1804 blev han statssekreterare. Han åtföljde Gustav IV Adolf under alla hans resor, men 1806 skedde en brytning mellan kungen och Lagerbielke under resa i Tyskland, och han skickades hem till Sverige för att förestå hovkanslersämbetet. Efter statsvälvningen 1809 blev han ordinarie innehavare av samma ämbete och några veckor därefter statsråd.
Han reste samma år till Frankrike för att underhandla om den fred som slöts i Paris januari följande år. Han övertalades av Karl XIII att stanna i Paris som ambassadör, där han dock råkade på obestånd genom en rad spekulationer och vidlyftigt leverne. Han räddades genom Karl XIV Johan och återkom till Sverige, där han 1821 upphöjdes till greve men ej introducerad. Han utnämndes 1822 till serafimerriddare och blev 1825 en av rikets herrar, och 1831 tillträdde han som statsråd en andra gång och behöll posten till sin död 1837. 1823–27 var han också förste direktör för Kungl. Maj:ts hovkapell och spektakler. Lagerbielke, som var ogift, slöt den grevliga ätten och ligger begraven i Katarina kyrka i Stockholm.[5]
Källor
- Lagerbielke, 3.Gustaf i Herman Hofberg, Svenskt biografiskt handlexikon (andra upplagan, 1906)
Noter
- ^ [a b c d e f g h i j] Gustaf Lagerbielke, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 10842, läs online, läst: 11 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Skeppsholms kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/SSA/0014/C I/2 (1723-1786), bildid: C0055381_00238, sida 520, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Död- och begravningsböcker, SE/SSA/0010/F I a/8 (1837-1847), bildid: C0056145_00016, död- och begravningsbok, läs onlineläs online, läst: 30 maj 2019.[källa från Wikidata]
- ^ Svenska Akademin ledamotsregister: lagerbjelke-gustaf, läst: 20 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Åstrand, Göran; Aunver, Kristjan (1999). Här vilar berömda svenskar: uppslagsbok och guide. Bromma: Ordalaget. sid. 79. Libris 7777883. ISBN 91-89086-02-3
Vidare läsning
- Bergman, Gösta M. (1946). Regi och spelstil under Gustaf Lagerbjelkes tid vid Kungl. teatern: studier kring några av hans insceneringar. Skrifter / utgivna av Föreningen Drottningholmsteaterns vänner, 99-0278197-7 ; 6. Stockholm: Norstedt. Libris 22178
- Lagerbjelke, Gustaf i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Gustaf Lagerbielke (hovkansler).
| ||||||||
|
- Svenska ämbetsmän under 1800-talet
- Hovkanslerer
- Sveriges ambassadörer i Frankrike
- Chefer vid Kungliga Operan
- Svenska grevar under 1800-talet
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Födda 1777
- Avlidna 1837
- Män
- Mottagare av Serafimerorden
- En av rikets herrar
- Diplomater från Stockholm
- Ämbetsmän från Stockholm
- Svenska teaterchefer under 1800-talet
- Gustav IV Adolfs hov
- Ätten Lagerbielke