| Gunnarps socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Halland |
| Härad | Faurås härad, Kinds härad[1] och Årstads härad[1] |
| Kommun | Falkenbergs kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 108 kvadratkilometer |
| Upphov till | Gunnarps landskommun Gunnarps församling |
| Motsvarar | Gunnarps distrikt |
| Tingslag | Hallands mellersta domsagas tingslag (–) Årstads och Faurås tingslag (–) Faurås tingslag (–) |
| Karta | |
  Gunnarps sockens läge i Hallands län. | |
| Koordinater | 57°08′53″N 12°56′13″Ö / 57.14805556°N 12.93694444°Ö |
 Socknen i häradet/länet. | |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1451 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Gunnarps distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Gunnarps socken i Halland ingick i Faurås härad, delar har före 1890 ingått i Kinds[2] och Årstads härad.[3] Socknen ingår sedan 1971 i Falkenbergs kommun och motsvarar från 2016 Gunnarps distrikt.
Socknens areal är 108,00 kvadratkilometer, varav 96,62 land.[4] År 2000 fanns här 1 061 invånare.[5] Tätorten Ätran, småorten Fegen samt kyrkbyn Gunnarp med sockenkyrkan Gunnarps kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
Gunnarps socken har medeltida ursprung. Fram till 1890 års ingång var socknen delad på två län och tre härader, nämligen Faurås och Årstads härader i Hallands län och Kinds härad i Älvsborgs län.[6] Delar av Ekängen och Hult hörde till Mårdaklevs socken[2] i Kinds härad. Delarna öster om Ätran (Aborrakull, Alvhaga, Bälshult, Bälsäng, Djuparp, Däntershult, del av Ekängen, Eseryd, Forshult, del av Hult, Hunnakull, Joarsbo, Mjöhult, Rörshult, Sotanäs, Strättebo, Svanshult, Tokalynga, Ulabo, Vasshult, Årnahylte och Ögärdet) hörde före 1890 till Årstads härad.[3] Förhållanden för Övre Hult var situationen då Halland (och därmed Gunnarp) fortfarande tillhörde Danmark särskilt komplex då de betalade halv skatt i bägge länderna, gick i kyrkan i Danmark och följde svensk lag.[7]
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Gunnarps församling och för de borgerliga frågorna till Gunnarps landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Ätrans landskommun som i sin tur 1971 uppgick i Falkenbergs kommun.[5]
1 januari 2016 inrättades distriktet Gunnarp med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört fögderier och domsagor enligt Faurås härad. De indelta båtsmännen tillhörde Södra Hallands första båtsmanskompani.[8][9]
Geografi och natur
Gunnarps socken ligger kring Ätran med sjön Fegen i öster. Socknen består av dalgångsbygd utmed Ätran och sjörik skogsbygd.[10][11][4] Fegen delas med Kalvs socken i Svenljunga kommun samt Sandviks och Burseryds socknar i Gislaveds kommun. Andra betydande insjöar är Tjärnesjön som delas med Gällareds socken i Falkenbergs kommun, Örsjön som delas med Älvsereds socken i Falkenbergs kommun och Mårdaklevs socken i Svenljunga kommun och Bossjön som delas med Älvsereds socken.
Fegen är även namnet ett naturreservat som delas med Kalvs och Håcksviks socknar i Svenljunga kommun samt Gryteryds och Burseryds socknar i Gislaveds kommun. Det ingår i EU-nätverket Natura 2000.
I kyrkbyn Gunnarp fanns förr ett gästgiveri.[12]
Fornlämningar
Från stenåldern finns boplatser och från bronsåldern gravrösen och stensättningar. Från järnåldern ett gravfält och en domarring.[10][11][13][14]
Namnet
Namnet (1330-talet Gunnathorp) kommer från kyrkbyn. Förleden är mansnamnet Gunni. Efterleden är torp, 'nybygge'.[15][11]
Befolkningsutveckling
| Befolkningsutvecklingen i Gunnarps socken 1800–1990 | ||||
|---|---|---|---|---|
| År | Folkmängd | |||
| 1800 | 804 | |||
| 1810 | 721 | |||
| 1820 | 802 | |||
| 1830 | 887 | |||
| 1840 | 866 | |||
| 1850 | 1 018 | |||
| 1860 | 1 101 | |||
| 1870 | 1 137 | |||
| 1880 | 1 122 | |||
| 1890 | 1 124 | |||
| 1900 | 1 191 | |||
| 1910 | 1 402 | |||
| 1920 | 1 426 | |||
| 1930 | 1 333 | |||
| 1940 | 1 184 | |||
| 1950 | 1 217 | |||
| 1960 | 1 200 | |||
| 1970 | 1 160 | |||
| 1980 | 1 075 | |||
| 1990 | 1 140 | |||
| Anm: Källor: Umeå universitet - Tabellverket 1749-1859, Demografiska databasen, CEDAR, Umeå universitet | ||||
Se även
Referenser
- ^ [a b] läs online, isof.diva-portal.org .[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sahlgen, Jöran (1950). Ortnamnen i Hallands län 2. Bebyggelsenamn i mellersta Halland. sid. 247-248. http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106151/FULLTEXT01.pdf
- ^ [a b] Sahlgen, Jöran (1950). Ortnamnen i Hallands län 2. Bebyggelsenamn i mellersta Halland. sid. 245-252. http://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1106151/FULLTEXT01.pdf
- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Gunnarp socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ Statistiska centralbyrån (1894). Statistiska centralbyråns underdåniga berättelse för år 1890. Andra afdelningen: Areal och folkmängd för särskilda administrativa, judiciela och ecklesiastika områden jemte uppgifter om främmande trosbekännare [Elektronisk resurs]. Bidrag till Sveriges officiella statistik. A, Befolkningsstatistik (Elektronisk resurs) ; N.F. XXXII. 2. Stockholm: P. A. Norstedt & Söner. ”Gunnarps kyrkosocken har varit delad på två län och tre härad, nemligen Faurås härad med 19 55/96 mtl och Årstads härad med 21 mtl, båda i Hallands län, och Kinds härad i Elfsborgs län med 5/8 mtl, eller 3/8 mtl Ekängen N:o 1, lägenheten N:o 2 eller Prestholmen och 1/4 mtl Hult, i jordeboken förda under Mårdaklefs socken, men hör Gunnarps socken numera endast till Faurås härad och Hallands län, sedan enligt K. bref d. 2 nov. 1888 vid 1890 års ingång öfriga sockendelarne dit öfverförts.”
- ^ Wiking-Faria, Pablo, red (2022). Hallands historia - Gränsland genom tiderna (2). ISBN 978-91-987464-1-9
- ^ Administrativ historik för Gunnarp socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ Om Hallands båtsmanskompani
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1932). Sverige geografisk beskrivning del 3 Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län samt staden Göteborg. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9940
- ^ [a b c] Nationalencyklopedin
- ^ Gunnarp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Gunnarps socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gunnarps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
- Gunnarp vår Hembygd Del 1 och 2 utgivna av Gunnarps hembygdsförening 1988 libris
Externa länkar
- Arkiv relaterade till Gunnarps socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Gunnarps socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Gunnarps socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Gunnarps socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Gunnarps socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Gunnarps socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- Gunnarps pastorat hembygdsförening
| |||||||
