Gäldstuga var förr ett häkte för människor satta i skuld (gäld), då de inte kunde betala skulden. De var vanliga fram till 1800-talet.[1], och där inne fick den skuldsatte sitta tills anhöriga betalat skulden (se bysättning). Eftersom det var stadgat att de bysatta inte fick hållas i ”nesligt häkte” tillsammans med personer som var häktade för brott, hölls de inlåsta i speciella lokaler. Bysättningshäkten – ett annat namn för gäldstugor – fanns vanligen inom länsfängelserna eller kronohäktena. I Stockholm fanns ett särskilt bysättningshäkte på Hornsgatan 82 (tidigare Hornsgatan 74), och i universitetsstäderna fanns även särskilda häkten för akademiker fram till 1852 då den akademiska jurisdiktionen[2] togs bort. Underhållet för den bysatte bekostades av borgenären.
Förr i tiden, särskilt under antiken, fanns skuldslaveri. Skuldsatta tvingades arbeta åt fordringsägaren tills skulden var betald. Den skuldsatte kunde också säljas som slav, som en avbetalning av skulden.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Cory, Lucinda. "A Historical Perspective on Bankruptcy" Arkiverad 28 februari 2008 hämtat från the Wayback Machine., On the Docket, Volume 2, Issue 2, U.S. Bankruptcy Court, District of Rhode Island, April/May/June 2000, retrieved December 20, 2007.
- ^ Universitetens rätt att själva agera domstol för sina lärare och studenter.
- Gäldstuga i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Litteratur
[redigera | redigera wikitext]- Karl Gratzer: Default and Imprisonment for Debt in Sweden, in: Karl Gratzer, Dieter Stiefel: History of Insolvency and Bankruptcy from an International Perspective, Huddinge 2008.