Norge

Denna artikel är en del i serien om: Politik i Norge

Konstitution Monarki Kung Harald V Kronprins Haakon Regering Norges kabinett Statsminister (Lista) Jonas Gahr Støre Regering Regeringen Støre Parlament Stortinget Stortingspresident Masud Gharahkhani Politiska partier Politiker (kategori) Val 2021 års stortings 2019 års lokal 2017 års stortings 2015 års lokal 2013 års stortings 2011 års lokal 2009 års stortings 2007 års lokal 2005 års stortings 2003 års lokal 2001 års stortings 1999 års lokal Lokalförvaltning Fylken Kommuner Sametinget Utrikespolitik Utrikespolitik Relationer med EU Diplomatiska beskickningar

Atlas  v • r

Norges fylken (nordsamiska: fylka; sydsamiska: fylhke; lulesamiska: fylkka; kvänska: fylkki) är sedan 1919 de norska förvaltningsområden, fylken, som motsvaras av län i Sverige. Ett fylke är en regional administrativ enhet (förvaltningsenhet) och indelas i kommuner. Från och med 2024 finns det 15 fylken i Norge. Under åren 2020–2023 fanns det 11 fylken, dessförinnan fanns det 19 fylken.

Jan Mayen, Svalbard, Bouvetön, Peter I:s ö och Drottning Mauds land har en särställning och ingår inte i något fylke och har inte kommuner. De styrs (i princip) endast av staten.^{[förtydliga]}

Alltsedan Norge enades i ett enda kungarike har det funnits geografiska indelningar med egna lagstiftande församlingar. Mellan 900 och 1200-talen var ledet uppdelat i fyra lagting, som i sin tur (med vissa undantag) var indelade i fylken, men många områden – däribland Jamtaland, Herjedalen, Lofoten, Finnmark och Färöarna – ingick varken i ting eller fylken. Från slutet av 1100-talet delades Norge in i syssel, vilket från 1500-talet (då Norge var i union med Danmark) följdes av en indelning i ett mindre antal len. År 1662 döptes de nio länen om till amt, vilka 1671 slogs ihop till fyra stiftsamt, som 1730 åter delades upp i totalt 17 amt. Från 1760 fanns fyra stiftsamt, indelade i mindre amt och län. Från 1919 namnändrades både större och mindre amt till ett 20-tal fylken (norska: fylker).

En fylkeskommune är en offentlig, folkstyrd myndighet som tillvaratar enskilda offentliga förvaltnings- och tjänsteproducerande uppgifter i ett fylke.

Varje fylke med undantag för Oslo utgör en fylkeskommun (kommunlagens tredje paragraf). Huruvida Oslo enligt lagen ska anses som en kommun, en fylkeskommun eller bådadera avgörs från fall till fall.

Fylkestinget väljs direkt av fylkets invånare vid kommun- och fylkestingsval. Direktval till fylkestinget beslutades av Stortinget 1974 och hölls första gången 1975. Val hålls vart fjärde år och nästa val hålls 2027.

Fylkesrådman är den översta administrativa ledaren av en fylkeskommun. Fylkesordföranden är den valde ledaren av fylkestinget.

Statsforvalter är en statlig ämbetsman som finns i varje fylke och som utses av regeringen och som leder en statlig myndighet kallad Statsforvalteren. ^[1] Detta motsvarar landshövdingen och länsstyrelsen i Sverige.

Statsforvalterens uppgifter innefattar bland annat följande^[1][2]:

• att verka för fylkets gagn och bästa
• att utgöra värdmyndighet för regionala statliga myndigheter (sektorsmyndighet)
• att samordna kommuner och regionala statliga myndigheter
• att utöva tillsyn över kommunernas ekonomi och styrning
• att utöva tillsyn över vissa kommunala verksamheter utifrån särlagstiftning
• att utgöra överinstans för vissa kommunala beslut
• att ge vägledning för kommunernas verksamhet

Statsforvalteren har också möjlighet att ta initiativ till utveckling och verkställande av nya förslag, vilket delvis ger statsforvalteren en politisk roll.^[1]

Statsforvalteren kallades tidigare fylkesmannen, men fick ett nytt könsneutralt namn från 1 januari 2021.^[2]

Stortinget beslöt den 14 juni 2022 att tre av de fylken som skapades 2020 ska upplösas och ersättas med de fylken som fanns före sammanslagningen. Ett undantag finns vad gäller fylkestillhörighet, Jevnakers och Lunners kommuner kommer att tillhöra Akershus fylke trots att de innan sammanslagningen tillhörde Oppland fylke. I och med detta har Norge femton fylken.^[3]

Stortinget beslutade den 8 juni 2017 att följande sammanslagningar ska ske av fylken till större enheter, vilket började gälla den 1 januari 2020:^[4]

Den 1 januari 1972 gick Bergen fylke (13) upp i Hordaland fylke (12).

Den 1 januari 2018 slogs Sør-Trøndelag fylke (16) samman med Nord-Trøndelag fylke (17) för att tillsammans bilda Trøndelag fylke (50).

• Galleri över fylkesvapen i Norge
• Kommuner i Norge
• Landskap i Norge
• Norges landsdelar
• ISO 3166-2:NO
• Småkungarike

• Wikimedia Commons har media som rör Norges fylken.
  Bilder & media

v • r Norge Styrelse Statsskick Grundlag · Statschef · Stortinget · Regering Försvar Försvarsmakten · Armé · Marinen · Flygvapen · Hemvärn · Militärhistoria Politik Politiska partier · Val Rättsväsen Domstol · Polis Administration Norska staten · Myndigheter · Norges fylken · Norges kommuner Kultur Uttryck Norska språket · Litteratur · Konst · Arkitektur · Musik · Film · Norska köket · Religion · Högtider och traditioner · Utbildning · Sport och idrott · Bunad · 17 maj · Världsarv Symbolik Riksvapen · Flagga · Riksregalier · Nationalsång Samhälle Demografi Norrmän · Samer · Samiska · Språk · Städer · Tätorter Massmedia Internetdomän · Press · Dagstidningar · TV · Radio Ekonomi Valuta · Norges Bank · Oslo Børs · Företag · Turism Geografi Territorium Indelning · Klimat · Nationalparker · Vattendrag · Ytterpunkter · Öar · Svalbard · Territorium Historik Förhistoria Vikingatiden Historisk tid Medeltid · Kalmarunionen · Danmark-Norge (1536–1814) · Kungariket Norge (1814) · Svensk-norska unionen (1814–1905) · Unionsupplösningen (1905) · Norge 1905–1939 · Andra världskriget Portal Kategori