| Frederic George Kenyon | |
 | |
| Född | 15 januari 1863[1][2][3] London[4] |
|---|---|
| Död | 23 augusti 1952[1][2][3] (89 år) Oxted[5], Storbritannien |
| Medborgare i | Storbritannien[6] |
| Utbildad vid | Magdalen College Winchester College  |
| Sysselsättning | Paleograf[5], bibliotekarie, klassisk filolog[5], bibelvetare, papyrolog[5], historiker, antikvetare, översättare |
| Befattning | |
| Museidirektör Gentleman Usher of the Purple Rod (1918–1952) | |
| Arbetsgivare | Magdalen College British Museum[6] British Academy[5] |
| Maka | Amy Hunt (g. 1891–)[7] |
| Barn | Kathleen Kenyon (f. 1906)[8][9] Nora Gwendolen Margaret Kenyon (f. 1908)[10] |
| Föräldrar | John Robert Kenyon[10] Mary Eliza Hawkins[10] |
| Utmärkelser | |
| Hedersdoktor vid Sorbonne (1927)[11] Burkitt Medal (1934) Knight Bachelor Fellow of the British Academy Knight Commander av Bathorden Fellow of the Society of Antiquaries Riddare med storkors av Brittiska imperieorden | |
| Redigera Wikidata | |
Sir Frederic George Kenyon, född 15 januari 1863 i London, död 23 augusti 1952 i Godstone i Surrey, var en brittisk papyrolog. Han var far till arkeologen Kathleen Kenyon.
Kenyon var direktör för British Museum 1909–1930 och en av samtidens främst kännare av grekiska papyrer. Åren 1917–1921 var han president i British Academy. Han tillhörde även Society of Antiquaries of London. I sitt testamente instiftade han den efter honom uppkallade Kenyon Medal for Classical Studies. Kenyon utgav bland annat den 1891 funna på papyrus författade Aristotelesskriften "Om atenarnas statsförfattning" (1891 och 1903), Classical texts form papyrus in the British museum (1891), Catalogue of Greek papyri in the British museum (3 band, 1893–1907) samt handböckerna Palæography of Greek papyri (1899) och Handbook to the textual criticism of the N.T. (flera upplagor). Bland Kenyons övriga skrifter märks Books and readers in ancient Greece and Rome (1932) samt en utgåva av Robert Brownings Collected works (10 band, 1912).
Källor
Tryckta källor
- Carlquist, Gunnar, red (1933). Svensk uppslagsbok. Bd 15. Malmö: Svensk Uppslagsbok AB. sid. 272
Noter
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6kh1gpd, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Darryl Roger Lundy, The Peerage, The Peerage person-ID: p49003.htm#i490021, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Brockhaus Enzyklopädie, Brockhaus Enzyklopädie-ID: kenyon-frederic-george, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Ekkart Sauser, Biographisch-Bibliographisches Kirchenlexikon, Bautz-Verlag, 1975.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Gemeinsame Normdatei, Deutsche Nationalbibliotheks katalog-id-nummer: 1060053757749153-1, läst: 8 maj 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Fjodor Misjtjenko, Кеньон, Brockhaus och Efrons encyklopediska lexikon volym 14a.[källa från Wikidata]
- ^ The Peerage person-ID: p49003.htm#i490021, läst: 7 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Marilyn Bailey Ogilvie, The Biographical Dictionary of Women in Science : Pioneering Lives From Ancient Times to the Mid-20th Century, vol. 1, Routledge, 16 december 2003, s. 691, ISBN 978-1-135-96342-2.[källa från Wikidata]
- ^ Большая российская энциклопедия, Stora ryska encyklopedin, no value, läs online och läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c] Darryl Roger Lundy, The Peerage.[källa från Wikidata]
- ^ Liste des docteurs honoris causa de l'Université de Paris de 1918 à 1933 inclus, Annales de l'Université de Paris (på franska), vol. 9, 1, 1934, s. 90-95, läs online.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Kenyon, Frederick George i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1910)
- Kenyon, Frederick George i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1924)
|