Fjärrverk eller ekoverk: I en orgel finns ofta flera uppsättningar med pipor, kopplade till var sin manual i spelbordet. Ett verk beläget långt ifrån resten av orgeln och dess spelbord benämns fjärrverk eller ekoverk.^[1] Vanliga platser är bakom högaltaret eller på vinden. För att klara överföring av impulser från tangent och registerandrag erfordras elektrisk förbindelse till luftlådan. Fjärrverk är inte så vanliga men förekommer i en del större, senromantiskt disponerade orglar med avsikt att åstadkomma "himmelskt" avlägsna toner.

• Caroli kyrka, Malmö (6 stämmor)
• Engelbrektskyrkan, Stockholm (9 stämmor)
• Högalidskyrkan, Stockholm (7 stämmor)
• Oscarskyrkan, Stockholm (7 stämmor)
• Sankt Jacobs kyrka, Stockholm (13 stämmor)
• Sankt Petri kyrka, Malmö (8 stämmor)
• Stockholms stadshus (manualen 17 stämmor, pedalen 4 stämmor)
• Uddevalla kyrka, Bohuslän (5 stämmor)
• Burträsks kyrka, Västerbotten (5 stämmor)
• Sancta Maria kyrka, Helsingborg (10 stämmor)
• Kalmar domkyrka (6 stämmor)
• Sölvesborgs kyrka (6 stämmor)
• Kristinehamns kyrka (4 stämmor)
• Sanct Olofs kyrka, Skellefteå (4 stämmor)
• Visby domkyrka (5 stämmor)
• Motala kyrka (6 stämmor)
• Strängnäs domkyrka (11 stämmor)
• Södertälje kyrka (5 stämmor)
• Västerås domkyrka (4 stämmor)
• Garpenbergs kyrka (4 stämmor)
• Chapmanskolan, Karlskrona (6 stämmor)

• Huvudverk
• Ryggpositiv
• Öververk
• Bröstverk
• Sidpositiv
• Pedalverk
• Svällverk

• Gösta Westblad: Kyrkoorgeln, sid. 88 & 197, Orgelboksförlaget, Stockholm 9, 1962
• Hans Hellsten: Instrumentens drottning, sid. 11, Bokförlaget Natur & kultur, Stockholm 2002, ISBN 91-27-09354-9
• Tidskrift: Orgelforum 2004, nr 1, sid. 28 & 36-39, Svenska orgelsällskapet, ISSN 0280-0047