Fjärrlån, tidigare även interurbanlån, är lån av material mellan två bibliotek som har olika huvudmän. Genom fjärrlån kan låntagare vid ett bibliotek få tillgång till material från andra biblioteks samlingar.[1][ej i angiven källa] Beroende på materialets art kan det tillhandahållas som egentligt fjärrlån eller som kopior.
I den svenska bibliotekslagen (2013:801, 14§) stadgas det att bibliotek inom det allmänna biblioteksväsendet ska samverka för att ge alla tillgång till landets samlade biblioteksresurser.[2] Universitetsbibliotek i Sverige har i allmänhet avtal med ett stort antal bibliotek inom och utom landet.
Referenser
- ^ ”Fjärrlån för bibliotek - Kungliga biblioteket” (på svenska). www.kb.se. http://www.kb.se/bibliotek/fjarrlan/. Läst 25 februari 2018.
- ^ Riksdagsförvaltningen. ”Bibliotekslag (2013:801) Svensk författningssamling 2013:2013:801 t.o.m. SFS 2017:768 - Riksdagen”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/bibliotekslag-2013801_sfs-2013-801. Läst 25 februari 2018.