| Ferdinand Hérold | |
 Ferdinand Hérold, 1830. | |
| Född | 28 januari 1791[1][2][3] 10 rue Hérold[4] |
|---|---|
| Död | 19 januari 1833[2][3][5] (41 år) Neuilly-sur-Seine[6], Frankrike |
| Begravd | Père-Lachaise kartor och Grave of Hérold |
| Andra namn | Landriani |
| Medborgare i | Frankrike |
| Utbildad vid | Conservatoire de Paris  |
| Sysselsättning | Kompositör, scenograf, pianist[7], koreograf, kostymtecknare |
| Arbetsgivare | Comédie-Italienne Opéra-Comique Parisoperan |
| Noterbara verk | La Fille mal gardée, Ludovic (opera), Zampa[8] och Le Pré aux clercs[8] |
| Maka | Adélaïde-Élise Rollet |
| Barn | Ferdinand Hérold (f. 1828) Adèle Hérold (f. 1830) |
| Föräldrar | François-Joseph Hérold Jeanne-Gabrielle Hérold |
| Utmärkelser | |
| Prix de Rome (1812) Riddare av Hederslegionen (1828) | |
| Redigera Wikidata | |
Louis Joseph Ferdinand Hérold, född den 28 januari 1791 i Paris, död där den 19 januari 1833, var en fransk operakompositör.
Hérold studerade vid Pariskonservatoriet för Louis Adam (1806), Catel och Méhul (1811) samt erhöll stora priset för komposition 1812. Efter treåriga studier i Rom hade han framgång i Neapel 1815 med sin första opera, La gioventù di Enrico Quinto, och efter återkomsten till Paris med Charles de France, komponerad tillsammans med François Adrien Boieldieu, 1816, och Les rosières, samma år.
I La clochette (1817) märktes Méhul som förebild. En mängd följande stycken lyckades däremot inte slå an – huvudsakligen på grund av dåliga texter – och modfälld antog Hérold då en plats som ackompanjatör vid Italienska operan i Paris (1820) samt komponerade blott smärre pianostycken. Först 1823 började han, inspirerad av Rossinis operor, åter skriva musik för scenen (Le muletier med flera), dock utan framgång, till dess hans Marie (1826; "Marie eller bröllopsfesten", 1832) avgjort trängde igenom och genast förklarades som ett av hans bästa verk.
Som repetitör vid Stora operan (1827) skrev han för denna några baletter, bland andra La somnambule (1827; "Sömngångerskan i Provence", 1835), samt lyckades slutligen att på Opéra-Comique – efter ännu ett par misslyckanden – nå framgång genom sina båda mästerverk, de romantiska operorna Zampa (1831; "Zampa eller marmorbruden", 1838), som i ämnet erinrar om Mozarts Don Juan, och den chevalereska Le Pré aux clercs (1832; "Duellen", 1836), vilken 1871 gavs i Paris för tusende gången.
En ofullbordad opera, Ludovic, fullbordades av Halévy och gavs 1834. Hérolds musik är älskvärd och graciös, pikant och livlig; den utmärks av angenäma motiv, dramatiskt grepp, verksamma harmonier och en instrumentation som blivit jämförd med Carl Maria von Webers. Hérolds biografi skrevs av Benoît Jouvin (1868).
Källor
Noter
- ^ Léonoredatabasen, Frankrikes kulturministerium, Léonore-ID: LH//1294/20, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, SNAC Ark-ID: w6gf111w, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] International Music Score Library Project, IMSLP-ID: Category:Hérold,_Ferdinand, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ PLU Regulation - Volume 2 - Annex VI, 2006 edition, s. 7, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Encyclopædia Britannica Online-ID: biography/Ferdinand-Heroldtopic/Britannica-Online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, archives.hauts-de-seine.fr .[källa från Wikidata]
- ^ arkiv Storico Ricordi, Archivio Storico Ricordi person-ID: 2150, läst: 3 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Istituto dell'Enciclopedia Italiana, Enciclopedia on line, Enciclopedia Treccani-ID: louis-joseph-ferdinand-herold.[källa från Wikidata]
Tryckta källor
- Hérold, Louis Joseph Ferdinand i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1909)
Externa länkar
- Herold, Louis Joseph Ferdinand i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
- Herold, Louis Joseph Ferdinand i J. Leonard Höijer, Musik-Lexikon (1864)
|