| Sven Jerring | |
 Sven Jerring 1937. | |
| Född | Sven Alfred Teodor Jonsson 8 december 1895 Malung, Dalarna, Sverige |
|---|---|
| Död | 27 april 1979 (83 år) Stockholm, Sverige |
| Begravd | Minneslunden Norra begravningsplatsen[1][2] kartor |
| Nationalitet | Svensk |
| Andra namn | Farbror Sven |
| Medborgare i | Sverige |
| Sysselsättning | Sportjournalist, radioman |
| Maka | Yvonne Millde (g. 1929–1937) Barbro Wessel (g. 1972–hans död 1979) |
| Föräldrar | Alfred Jonsson Anna Malvina Karlsson |
| Släktingar | Nils Jerring (syskon) |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Sven Alfred Teodor Jerring, ursprungligen Jonsson, född 8 december 1895 i Malung, Dalarna, död 27 april 1979 i Stockholm, var en svensk radioman som under närmare 50 år verkade som programledare, hallåman och sportjournalist i AB Radiotjänst och Sveriges Radio.
Biografi
Tidiga år
Sven Jerring, vars föräldrar var veterinären Alfred Jonsson och Anna Karlsson, föddes i Malung, men familjen flyttade runt mycket i Jerrings barndom. Brodern var skådespelaren och regissören Nils Jerring. När Sven Jerring fyllde elva bosatte sig familjen i Vadstena. Den unge Sven Jonsson sägs ha varit tyst, tillbakadragen och ganska inbunden och ägnade sig mer åt läsande än åt lek. Tillsammans med bl a Leander Tell medverkade han i en teateruppsättning på Svenska Esperantoförbundets kongress i Norrköping 1915.[3]
Efter studentexamen 1915 vid Norrköpings högre allmänna läroverk, humanistiska studier vid Uppsala universitet,[4] och värnpliktstjänstgöring fick han en tillfällig tjänst vid svenska beskickningen i Petrograd, nuvarande S:t Petersburg 1917–1918. Under hans tjänstgöring inträffade den ryska oktoberrevolutionen. Efter återkomsten från Petrograd studerade Jerring 1919–1921 åter vid Uppsala universitet.[5] Han blev sedan frilansjournalist i Vadstena Läns Tidning, och därefter i konkurrenten Östgöta-Bladet under signaturen Jerker Ring. År 1923 började Sven Jerring på Åhlén & Åkerlunds förlag där han bland annat arbetade på Allt för Alla. Samma år började han arbeta på förlagets radioprogram och debuterade i radio den 2 december 1923.[6]
Radiotjänst
När Radiotjänst (numera Sveriges Radio) startade den 1 januari 1925, blev Jerring bolagets förste programledare och hallåman. Han blev med tiden radions populäraste personlighet och Farbror Sven med hela svenska folket. Hans skickliga reportage och sakkunniga idrottsreferat var många, och han refererade Vasaloppet varje år med start 1925 fram till 1973;[7] detta bortsett från några år runt 1970 när Lennart Hyland tyckte att han själv var bättre lämpad att göra det.[8]
Klassiskt är referatet från Japans 3–2-seger över Sverige i Berlin-OS 1936 ("Japaner, japaner, från sig vilt slående japaner... japaner som hoppar, japaner som fläker sig, japaner som gör allt för att rädda segern åt Nippon...").
Han refererade också avslutningen av samma spel och då kunde man på hans tonläge höra att han kände på sig att det var ofredsår som skulle komma. Det var ett missmod och samtidigt fruktan i rösten när han sa: "Jag blickar upp mot ljustavlan och där står det att nästa spel ska hållas i Helsingfors 1940 men vi får väl se hur det blir med den saken".
Under 1940-talet refererade han mycket friidrott, där han främst skildrade Gunder Häggs framfart på löparbanorna och jakt på världsrekord på medel- och långdistans och dennes dueller mot främst Arne Andersson men också mot Henry Kälarne.
Programmet Barnens brevlåda, som premiärsändes redan under Radiotjänsts första verksamhetsår 1925, är ett av de mest långlivade programmen i radions historia. När Jerring, som här kallades Farbror Sven, sände sin sista brevlåda den 11 juni 1972 hade det sänts 1 785 gånger. Det var då världens äldsta radioprogram.[9]
Familj
Jerring var gift 1929–1937 med bokillustratören Yvonne Millde (1907–1963)[10] och från 1972 med rödakorstjänstemannen Barbro Wessel (1920–2007),[10] som bland annat hade varit privatsekreterare till Folke Bernadotte.[11]
Jerring är begravd i minneslunden på Norra begravningsplatsen i Stockholm.[12]
Betydelse och eftermäle
Sven Jerring var en av pionjärerna inom radiomediet, och han bidrog både till att utveckla mediet och radiomedarbetarnas arbetssätt. Under sin långa yrkeskarriär kom han att betyda mycket för dem som tog över, till exempel Lennart Hyland, Bertil Perrolf och många andra av senare tiders radiopersonligheter.
Jerringfonden och Jerringpriset
Till Sven Jerrings 60-årsdag 1955 gjordes en insamling bland vänner och kollegor. Av dessa pengar skapade han "Stiftelsen Sven Jerrings Fond för fysiskt och psykiskt missgynnade barn", i dagligt tal kallad Jerringfonden, som sedan dess, via ytterligare gåvor, testamentsförordnanden och kapitalförvaltning, vuxit så mycket att stiftelsen årligen kan dela ut omkring fem miljoner kronor i anslag, stipendier och forskningspengar.[13]
Sven Jerring har givit namn åt Jerringpriset, som tilldelas en framgångsrik svensk idrottare, där svenska folket utser vinnaren i en omröstning.
Bibliografi
- Den stora tiden: dikter. Stockholm: Bonnier. 1922. Libris 1485533
- Boken om Per Brahe. Vadstena: Östgötabladet. 1922. Libris 2727159
- Mitt museum. Stockholm: Bonnier. 1928. Libris 1332520
- Goddag, flickor och pojkar / av farbror Sven. Stockholm: Bonnier. 1930. Libris 1332519
- "Stockholm-Motala". Vad som sker vid en radioutsändning. Stockholm: Natur och Kultur. 1933. Libris 1356531
- P.S. från farbror Sven: kåserier för ungdom. Stockholm: Bonnier. 1937. Libris 1372384
- Barnens radioring / av farbror Sven & Co. Stockholm: Ljus, 1940. 1940. Libris 1372385
- På min våglängd. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1944. Libris 2727161
- Farbror Sven sitter där och pratar (2. uppl.). Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1949. Libris 1408946
- Alla tiders Efraim Alexander: reseskildringar för radiobarn. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1953. Libris 1453999
- Kors och tvärs genom 60 radioår. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1954. Libris 1454000
- Gamla våglängder och nya kanaler. Stockholm: Wahlström & Widstrand. 1959. Libris 689534
- Radioman. Stockholm: Natur och kultur. 1970. Libris 8080051
Se även
Referenser
- ^ Norra begravningsplatsen: Kändisarna, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Svenskagravar.se, läs online, läst: 27 mars 2017.[källa från Wikidata]
- ^ La Espero, maj 1956, s. 43
- ^ Jerring, Sven i Svenska män och kvinnor (1948)
- ^ Jerring, Sven i Vem är det 1977
- ^ Franzén, Nils-Olof (1988). Sven Jerring; Ett stycke radiohistoria. Bonniers. sid. 98. ISBN 91-0-047540-8
- ^ Sveriges Radio. ”Sven Jerring - en radiolegend - Radiosporten”. sverigesradio.se. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=1905155. Läst 16 maj 2019.
- ^ http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=179&artikel=1905158
- ^ Franzén, Nils-Olof (1988). Sven Jerring; Ett stycke radiohistoria. Bonniers. sid. 395. ISBN 91-0-047540-8
- ^ [a b] Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010)
- ^ https://jerringfonden.se/om-stiftelsen/om-barbro-jerring/
- ^ Hitta graven Arkiverad 8 december 2014 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”Jerringfondens ändamål”. Jerringfonden. Arkiverad från originalet den 29 juli 2007. https://web.archive.org/web/20070729024259/http://www.jerringfonden.org/stiftelse/fonden.htm. Läst 14 januari 2012.
Vidare läsning
- Franzén, Nils-Olof (1988). Sven Jerring: ett stycke radiohistoria. Stockholm: Bonnier. Libris 7147628. ISBN 91-0-047540-8
- Sven Jerring 100 år: Jerringfonden 40 år : jubileumsskrift. Enskede: Stiftelsen Sven Jerrings fond. 1995. Libris 2258867
- Bengtsson, Petter (7 november 2017). ”Revolutionen formade folkhemmets Tintin”. Svenska Dagbladet. http://www.svd.se/revolutionen-formade-folkhemmets-tintin. Läst 7 november 2017.
Externa länkar
Wikiquote har citat av eller om Sven Jerring.
Wikimedia Commons har media som rör Sven Jerring.- Sven Jerring i Libris
- Jerringfonden (officiell webbplats)
- Samlade radioklipp med Sven Jerring på SR Minnen
|