| Edvard August Bergh | |
,_portr%C3%A4tt,_olja_p%C3%A5_pann%C3%A5,_monogramsignerad_och_daterad_EB_1914.jpg) | |
| Född | 29 juni 1853[1][2][3] Katarina församling[3], Sverige |
|---|---|
| Död | 11 februari 1915[1][3] (61 år) Klara församling[3], Sverige |
| Medborgare i | Sverige[3] |
| Utbildad vid | Konstfack  |
| Sysselsättning | Målare, målare |
| Arbetsgivare | Konstfack |
| Redigera Wikidata | |
Edvard August Bergh, (August Edvard enl. Rotemansarkivet och Sveriges Dödbok), född 29 juni 1853 i Katarina församling, Stockholm, död 11 februari 1915 i Klara församling, Stockholm[4] var en svensk dekorationsmålare, målarmästare och kyrkorestauratör.
Edvard Bergh var son till skomakaren Adolf Ulrik Bergh och Josefina Katarina Lundin. Han studerade vid Slöjdskolan i Stockholm. Han kom även att lära sig etsning och grafikern Axel Tallberg (1860–1928) framhöll att Bergh hade "goda tekniska insikter" och att han var en "rätt duktig tecknare".
Edvard Bergh företog flera studieresor i Europa: till Italien år 1892, till Frankrike 1900, samt till Tyskland och Danmark 1914. På Tekniska skolan i Stockholm verkade han som lärare i dekorativ målning 1902–15, och hade även egen dekorationsfirma. Dessutom var han 1896–1906 vice ordförande, respektive ordförande, i Målarmästareföreningen.
Konsthantverk
Edvard Bergh ägnade sig flitigt åt kyrkligt måleri, både i form av restaureringar och genom bidrag med egna konstverk. Han kom att arbeta i ett 70-tal kyrkor, bland annat i flera domkyrkor. Dessutom gjorde han dekorationer i ett flertal privata hus.
Verk i urval
- Bromma kyrka, Uppland (1905)[5]
- Kaga kyrka, Östergötland: Kalkmålning i korabsiden 1907
- Strängnäs domkyrka, Södermanland, rengöring av valv
- Uppsala domkyrka, Uppland, takmålningar i koret
- Västerås domkyrka, Västmanland, al secco-målningar från 1896-1898.
- Guldsmedshyttans kyrka, Lindesberg: dekorationsmålning med flera andra i kyrkan 1895
- Norbergs kyrka, Västmanlands län, dekormålningar i kyrkorummets valv och väggar (1903-1904)
Galleri
Edvard August Bergh som kyrkorestauratör och dekorationsmålare
-
Bromma kyrka, interiör mot koret, restaureringen gjordes 1905. -
Bromma kyrka, väggmålning av Albertus Pictor med minnesskrift över restaureringen 1905. -
Kaga kyrka, Östergötland, restaurering med kalkmålning i korabsiden utfördes 1907.
Edvard August Bergh som landskapstecknare
-
Annalkande storm med motiv fran Bohuslän, albumintryck (1850-1876), Rijksmuseum, Amsterdam, Nederländerna. -
Svenskt landskap med motiv från Hälsingland, färglitografi (1853-1876), Rijksmuseum, Amsterdam, Nederländerna.
,_RP-F-F01176-Z.jpg)
,_RP-F-F01176-AF.jpg)
Referenser
Noter
- ^ [a b] RKDartists, läs online, läst: 23 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Andreas Beyer & Bénédicte Savoy (red.), Artists of the World Online, K.G. Saur Verlag och Walter de Gruyter, 2009, 10.1515/AKL, Artists of the World konstnärs-ID: 10118979.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e] Sveriges dödbok 1830–2020, åttonde utgåvan, Sveriges Släktforskarförbund, november 2021, läst: 19 juni 2022.[källa från Wikidata]
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ Bromma kyrka, Stockholm, restaurerigen 1901-1906. Bromma kyrkas äldsta delar är från 1100-talets senare del. Kyrkan har sedan byggts till i etapper. I långhuset slogs två stjänrnvalv under senare delen av 1400-talet. I långhuset försågs de två travéerna med målningar. Senare kalkades dessa över, förmodligen så sent som 1852. Målningarna knackades fram vid en restaurering av kyrkan mellan 1901 och 1906 och restaurerades hårt av Edvard August Bergh. Målningarna kompletterades med helt nya tillägg av C.L. Lundén och G. Hallén i samband med restaureringen. Det är endast målningen av murarmästaren i bågöppningen mellan rundhus och långhus som är fri från retuscheringar. En omfattande rengöring och konservering utfördes 1954. En rengöring och konservering utfördes även 1996.
Källor
- Svenskt konstnärslexikon, band I, sid. 134, Allhems Förlag AB, Malmö 1952.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Edvard August Bergh.
