Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2020-08) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

Dissociation är inom kemin en upplösning av en kemisk förening i mindre beståndsdelar, exempelvis brytande av jonbindningar när salter löses i vatten eller något annat lösningsmedel, eller när en syremolekyl lämnar hemoglobin i blodet. Även lösning av syror i vatten kallas något oegentligt^{[enligt vem?]} för dissociation, om man tänker sig att syran delas upp i en vätejon H⁺ och en korresponderande bas (i själva verket tas vätejonen omedelbart upp av en vattenmolekyl och bildar en hydroniumjon H₃O⁺, även kallad oxoniumjon). Jämvikten mellan dissociationsprodukterna och det odissocierade ämnet kan beskrivas med en dissociationskonstant.

Denna dissociationskonsonant kan skrivas så här:

${\displaystyle \mathrm {A} _{x}\mathrm {B} _{y}\rightleftharpoons x\mathrm {A} +y\mathrm {B} \ \alpha }$

Dissociationsgraden kan skrivas:

${\displaystyle \alpha }$ = (mängd dissocierad X) / (total (initial) mängd X)