Jag kan inte uttal mig om NE, men i fråga om huruvida den ska bli utvald, så skulle jag vilja se en utökning när det gäller dagens förklaring (dvs ljushastighetens invarians), både i introduktionen (man bör kunna få en försmak av hela ämnet där) och i avsnittet "utvärdering" i slutet - idag finns bara en drödlänk till "invarianspostulatet", vilket inte direkt ger någon beskrivning av vad det hela handlar om. Småsaker, men när de är på plats så tänker jag stödja den. \Mike 11 augusti 2005 kl.21.58 (CEST)

Jag gjorde visserligen översättningen, men ser gärna att någon kompletterar med invarianspostulatet och annat som kan saknas. Känner mig inte så hemma där. Xauxa 16 augusti 2005 kl.01.39 (CEST)

Eftersom artikeln på engelska WP står som referens, antar jag att det här i allt väsentligt är en översättning. Jag frågar mig om det är riktigt vettigt att ange engelska WP som källa på det sättet? Länk dit finns ju ändå via interwiki. Rimligare vore väl att nämna de källor som nämns i artikeln på enwiki? / Habj 15 augusti 2005 kl.17.56 (CEST)

Intressant fråga egentligen. Ofta brukar man - när man inte har grundkällorna till hands - skriva "referens citerad i" och så ange det verk man har läst. Artikeln är en översättning av den engelska artikeln, med nedstrykning av sista textstyckena (jag översatte inte allt mot slutet) och ev några tillägg. Upplysningen om källa är viktig framförallt när man laddar upp texten. Men upplysningen har nu gått fram och jag tycker också att man kan ta bort referensen till den engelska artikeln. Jag har inte läst de angivna engelska grundkällorna, bara den engelska artikeln. Mitt förslag är därför att man skriver att ytterligare referenser finns i engelska artikeln. (kunde iofs lika gärna varit någon av de andra wikiartiklarna). Xauxa 16 augusti 2005 kl.01.39 (CEST)

Det är mig veterligen praxis att inte ta med källor "i andra hand" utan bara ha med de källor man själva använt. Annars kan det bli fel om någon försöker spåra uppgifter bakåt, t.ex. om de som skrivit den engelska artikeln missuppfattat något i deras källor. Gunnar Larsson 16 augusti 2005 kl.01.54 (CEST)

Det är rimligt, som Gunnar säger. I så fall borde väl engelska WP vara den bästa källan att ange... men det känns konstigt att skriva det i artikeln. / Habj 16 augusti 2005 kl.02.01 (CEST)

Ja, engelska WP i all ära. Visst har jag hittat initierade och uttömmande artiklar där. Men även någon helt utan balans, senast "Netsuke", där 2/3 av texten ägnas olika fantastiska material. Jag knyckte bilderna till en svensk sida men gav den en helt annan vinkling. När det gäller Etern, så verkar det ju visserligen säkerställt att den saknas i den mening som kommer till uttryck i artikeln. Men vad som före 1905, under etiketten “eter” ansetts vara en kosmologisk referensram - ett slags odefinierat “plenum” i absolut vila, bärare av ljus och det elektromagnetisska fältet, är kanske inte lika dött. Fastän Einstein själv städade bort etern, förblev han bara övertygad i elva år till AR 1916. I ett (installations-?)tal vid Universitetet i Leiden 1920 sa han bl a:

“But on the other hand there is a weighty argument to be adduced in favour of the ether hypothesis. To deny the ether is ultimately to assign that empty space has no physical qualities whatever. The fundamental facts of mechanics do not harmonise with this view. For the mechanical behaviour of a corporeal system hovering freely in empty space depends not only on relative positions (distances) and relative velocities, but also on its state of rotation, which physically may be taken as a characteristic not appertaining to the system in itself.”

Vid slutet av sitt liv verkar det som Einstein blivit övertygad om att "rumtid" är en ny form av eter som på något sätt tjänar som referensram för egenskapen tröghet(Kostro, 2000). Än i dag är det oklart hur tröghet uppstår och denna grundläggande aspekt väntar på sin lösning ! Jag lägger till en snutt på Eter om det....

Kurtan 23 januari 2006 kl.14.28 (CET)

I artikeln står det: "Om etern var stationär i förhållande till solen så skulle Jordens rörelse ge en förflyttning av 0,04 av längden på en frans." I vilken betydelse av ordet "frans" finns det med? Meningen är antagligen översatt av en:s "If the aether were stationary relative to the sun, then the Earth's motion would produce a shift of about 0.04 fringes." Kan någon som kan fysik kanske förklara det lite närmare? Hannibal 3 oktober 2005 kl.20.06 (CEST)

Översättningen blev nog inte helt lyckad. Det handlar om ett interferensfenomen, vilket ofta kan ses som ett antal interferenslinjer på regelbundna avstånd. Här uppträdde fenomenet som ett "fransliknande" mönster (Svensk uppslagsbok använder beteckningen "frans"). Egentligen är det nog ett breddmått man menar, eller mer noga uttryckt avståndet mellan två "fransar". Skillnaden skulle alltså utgöra 4% av det avståndet. Det vore nog bra med en bild som visar vågmönstret. Xauxa 4 oktober 2005 kl.01.46 (CEST)

Jag har i min fysikutbildning hört ordet "frans" om det som avses, så det är en korrekt översättning. Däremot skulle nog ordet som sagt behövas förklaras lite bättre.

andejons 15 mars 2007 kl. 16.51 (CET)[svara]

I en fysikbok såg jag en bild som skulle kunna passa (den var dock inte fri att användas), men kanske borde det också ritas lite våglinjer så man förstår hur linjerna (fransarna) uppkommer. Har inte hittat något bra än så länge. Någon som sysslar med interferensfrågor kanske kan få fram bilder? Xauxa 16 mars 2007 kl. 00.49 (CET)[svara]

Jag hittade en bild liknande den jag såg tidigare, och har nu lagt in den i artikeln. Artikeln borde nog kompletteras med de engelska referenserna och notas upp på ordentligt sätt. Xauxa 20 april 2009 kl. 10.19 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Michelson–Morleys experiment. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20091229162203/http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf till http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 22 maj 2017 kl. 07.16 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Michelson–Morleys experiment. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20070613011312/http://axion.physics.ubc.ca/hyperspace/mog21.ps.gz till http://axion.physics.ubc.ca/hyperspace/mog21.ps.gz

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 8 juni 2018 kl. 15.37 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Michelson–Morleys experiment. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20091229162203/http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf till http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 7 september 2018 kl. 00.09 (CEST)[svara]

Hej, wikipedianer!

Jag har just ändrat 1 externa länkar på Michelson–Morleys experiment. Kontrollera gärna mina ändringar. Om du har några frågor, eller vill be boten ignorera vissa länkar eller hela artikeln, läs frågor och svar för mer information. Jag har gjort följande ändringar:

• Lade till arkiv https://web.archive.org/web/20050220050316/http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf till http://www.pro-physik.de/Phy/pdfs/ger_890_921.pdf

När ändringarna har blivit kontrollerade kan du använda verktygen nedan för att rapportera eventuella problem.

• Om du har hittat länkar som påstås vara döda men inte är det kan du rapportera det som falskt positivt.
• Om du har hittat fel i själva ändringen kan du rapportera en bugg.
• Om du har hittat fel med själva URL:en, som till exempel att den använder en otillförlitlig arkivtjänst, kan du ändra det med URL-verktyget.

Hälsningar.—InternetArchiveBot (Rapportera fel) 6 april 2019 kl. 08.16 (CEST)[svara]