@Historiker: Jag bodde mina sju första år på Jakobsdalsgatan i Göteborg. Jag har uppfattat Jakobsdal som namnet på stadsdelen mer än på den rivna byggnaden men vet inte om namnet Jakobsdal har någon plats i Göteborgs formella indelningar. Jag menar vidare att Jakobsdal i Göteborg med sin höghusbebyggelse är avsevärt mera signigikant än området i Linköping med samma namn. Jag kommer nu göra Jakobsdal till en grensida men behöver hjälp för att tydligare markera innebörden av "Jaobsdal, Göteborg". Roufu (diskussion) 12 november 2022 kl. 20.11 (CET)[svara]

@Roufu: Jakobsdal uppfattas numera som området runt den tidigare gården. Som det beskrivs i artikeln såldes marken av och området stadsdplanelades av Albert Lilienberg på 1920-talet. Joakobsdal är ingen stadsdel eller primärområde i Göteborgs kommuns indelningar, utan ingår i primärområde Skår, Göteborg och stadsdelen Bö, Göteborg. Däremot är Jakobsdal ett valdistrikt. Att göra en grensida av Jokobsdal är bra. Historiker (diskussion) 13 november 2022 kl. 10.20 (CET)[svara]

Tack, Historiker. Jag menar mu att Jakobsdal i Göteborg bör beskrivas som "bostadsområde och tidigare egendom". Bostadsområdet är den primära betydelsen idag, inte byggnaden. Man kan jämföra med det närbelägna Liseberg, som är nöhesfältet, och där byggnaden har en egen artiken, Lisebergs landeri. För Jakobsdal är det inte befogat med två artiklar, bland annat för att byggnaden är riven och inte heller kallades Jakobsdal utan Betaniahemmet under en stor del av 1900-talet. De sista 10-12 åren som Smålands nation, kan jag inte uttala mig om, men detta var en verksamhet som också har försvunit. Roufu (diskussion) 13 november 2022 kl. 21.47 (CET)[svara]

Här är en karta som visar ett område kallat Jakobsdal och som stämmer med min intuitiva uppfattning om läget. Man kan säga tt det definieras av Jakobsdalsgatan, som går mitt genom det. Det kan mycket väl vara valdistriktet som kartan visar. Uppgiften på sidan om invånarantal är emellertid feloch bör enligt valresultaten vara omring 1000 personer större.

Enligt texten bör vidare egendomen och det av Lilienberg stadsplanelagda området ha varit större, eftersom det också omfattade Örgryte Stomgata på östra sidan av Sankt Sigfridsgatan. Min fortsatta fråga till Historiker är hur detta stämmer med källorna. Roufu (diskussion) 14 november 2022 kl. 07.00 (CET)[svara]

Valdistriktet Östra Centrum, Jakobsdal och närmast omgivande distrikt.

  Centrum, Gårda Södra

  Centrum, Kristinehöjd Östra

  Östra Centrum, Örgryte

  Östra Centrum, Jakobsdal

  Östra Centrum, Skår Norra

  Östra Centrum, Skår Södra

                     Valdistriktet "Östra Centrum, Jakobsdal" (2022)                      Valdistriktet "Örgryte-Härlanda, Jakobsdal" (2018)

Valdistriktet med namnet "Östra Centrum, Jakobsdal", som hade 1 232 röstberättigade i riksdagsvalet och 1 225 röstberättigade i valen till region- och kommunfullmäktige, har en annan utsträckning än området på hitta.se, se kartan till höger där även de omgivande valdistrikten är markerade.

--Larske (diskussion) 14 november 2022 kl. 08.44 (CET)[svara]

Tillägg: Som framgår av den andra kartan har utsträckningen av valdistriktet minskats mellan 2018 och 2022, antagligen för att utjämna antalet röstberättigade med granndistrikten Örgryte och Skår Norra.

--Larske (diskussion) 14 november 2022 kl. 09.37 (CET)[svara]

Tillägg 2: Diagram som visar antalet röstberättigade i riksdagsvalen 2018 och 2022 för "Jakobsdal", "Örgryte" och "Skår Norra".

Antalet röstberättigade i riksdagsvalen 2018 och 2022

Diagrammet är avstängt. Grafer inaktiverades den 18 april 2023 på grund av programvaruproblem. Nya diagram kan skapas sedan december 2024.

--Larske (diskussion) 14 november 2022 kl. 11.07 (CET)[svara]

Larskes utredning av ändringarna i valdistrikten att dessa inte ärr några naturliga enheter vid beskrivnngen av området. De gägge Jakobsdalsdistrikten och också kartan från hitta.se har alla flest inbyggare i hyreshusområdett vid Jakobsdalsgatan/Jättegrytsgatan/Påskbergsgatan och har sedan fått olika delar av villa- och radhusbegyggelsen tillagda. Själv tror jag att hyreshusområdet är det som främst associeras med namnet Jakobsdal, men det är en gissning från min sida. Roufu (diskussion) 14 november 2022 kl. 14.18 (CET)[svara]

@Roufu: Jag håller med om att valdistrikten inte är några naturliga enheter för beskrivning av området. Jag håller också med om att området på den karta du länkar till mer stämmer överens med vad som uppfattas som Jakobsdal, det vill säga området väster om Sankt Sigfridsgatan, liksom att det främst rör hyreshusen på höjden. Jag förtydligar inledningen av artikeln, så att det framgår att det är ett område. Beskrivningen av tillkomsten av området finns redan i artikeln.

@Larske: Tack för valdistriktskartorna. Historiker (diskussion) 14 november 2022 kl. 19.00 (CET)[svara]

Om vi ändrar vad som är "scopet" för en artikel behöver även artikelns kategorisering ses över. Även egenskaperna instans av (P31) i det kopplade Wikidataobjektet kan behövas ses över. Just nu har den egenskapen värdet byggnadsverk (Q811979), se d:Q19977918#P31.

Nu är det ju "bara" svwp som (hittills) har en artikel om objektet Jakobsdal, Göteborg (Q19977918) så det finns inget behov av samordning med andra språkversioner. Men rent allmänt kan det bli lite interwiki-problem om man har information om flera olika, låt vara "näraliggande" saker A och B, i samma objekt och olika språkversioner väljer att fokusera sina artiklar på A eller B. Typexempel på något som vi försöker undvika är att ha ett objekt som avser såväl ett naturreservat som ett berg, en sjö eller en ö där till exempel area (P2046) på reservatet inte är samma som för det geografiska föremålet. Reservatet kanske bara omfattar en del av berget eller mer än bara ön, som till exempel Galterö (Q56071944) och Galterö (Q10502297). Då är det bättre att ha två objekt i Wikidata och två artiklar i Wikipedia där den ena i början kan vara en omdirigering till den andra. I framtiden kan artiklarna då separeras utan problem med interwiki.

I det här fallet verkar det inte finnas någon officiell gräns för "bostadsområdet" Jakobsdal eftersom det verkar vara något som kan "uppfattas" på olika sätt.

Är det inte så att det är gården, Jakobsdal (herrgård), och inte bostadsområdet, Jakobsdal (bostadsområde), som är relevant nog för en artikel? Hade en artikel om det "informella bostadsområdet" Jakobsdal passerat en relevansgranskning om det inte vore för (herr)gården? Hur många liknande "informella bostadsområden" finns det i Göteborgs kommun? Larske (diskussion) 14 november 2022 kl. 20.36 (CET)[svara]

Jag förstår problemet. I det här fallet så skulle jag inte se en särskild artikel om området, utan gården är det historiskt intressanta. Artikeln om gården beskriver hur den tillhörande marken såldes av, stadsplanelades och några år senare bebyggdes. Skulle det tillkomma källor om området, till exempel om hur det byggdes ut och om arkitekturen, så skulle det kunna bli en egen artikel. I Kulturhistoriskt värdefull bebyggelse finns ett avsnitt om hyreshusen runt Jakobsdalsgatan, Kronhjortsgatan, Påskbergsgatan, Topeliusgatan och Karlfeldtsgatan. Där avgränsas det området till västra delen av Jakobsdalsgatan, medan villorna på östra sidan behandlas med radhusen längs Sankt Sigfridsgatans båda sidor, Olof Skötkonungsgatan och Orangerigatan. Helst skulle man gå tillbaka till Lilienbergs stadsplan från 1924 för att se om det finns en tydlig avgränsning. Historiker (diskussion) 14 november 2022 kl. 20.56 (CET)[svara]

Även jag förstår problemet och kan tänka mig en uppdelning i två artiklar. Så som jag har förstått det, finns det ingen användbar formell definition av Jakobsdal. Min egen minnesbild från tidigt 1940-tal är att bebyggelsen längs Sankt Sigfridsgatan slutade vid nummer 81. Detta bör ha varit innanför Lilienbergs plan. Alltså något längre än dagens valdistrikt. Idag går Rönnbärsstigen vid denna gräns.

Man måste sedan räkna med att Örgryte Stomgata hörde till Lilienbergs plan, men avgränsningen i öster är inte viktig, eftersom det är delen i väster som normalt avses med namnet. Kanolds chokladfabrik som ligger på andra sidan E6/gamla Västkustbanan har också beskrivits som tillhörande Jakobsdal. Kanske är det vad folk säger idag, men jag har ändrat till det mera diffusa Örgryte. Det blir också fel att avgränsa namnet till höghusområdet, alltså till västra men inte östra sidan av Jakobsdalsgatan.

Mitt omedelbara intresse är emellertid inte de krav på fragmentering av kunskap som Wikidata ställer, utan hur man skall beskriva området med sina oklara avgränsningar: En bild från höghusbeyggelsen är nödvändig.

• Jättegrytorna som givit namn till Jättegrytsgatan, finns de kvar?
• Vad gav namn till Piblåsaregatan. En medeltida musiker eller en fotbollsdomare? Det engelska "blowpipe" betyder blåsrör, något det tidiga 1800-talets svenska kemister använde.
• Är det riktigt att Sankt Sigfridsgatan från början var smalare och att man tagit från förträdgårdarna, när man breddat gatan?
• Bör man kalla byggnaden Jakobsdal gård, herrgård eller landeri? Örgryte stom var en kyrklig egendom,och den låg inte på Göteborgs stads donationsjord, så herrgård och landeri är formellt fel men ändå skiljer sig inte från äkta herrgårdar och landerier i andra avseenden.

Detta är några frågor till Historiker som har litteratur tillgänglig. Roufu (diskussion) 16 november 2022 kl. 00.07 (CET)[svara]

@Roufu: Jag tycker att vi avvaktar med en egen artikel om området, tills mer material och källor fåtts fram. Det är riktigt att gränsen för bebyggelsen gick vid Sankt Sigfridsgatan 81 respektive 82 där Rönnbärsstigen numera går. Den utgör också gränsen mellan stadsdelarna Bö och Skår (ej att förväxla med primärområdet Skår, som omfattar båda stadsdelarna). Gränsen syns tydligt i bebyggelsen, där Bö består av 20-talsklassicism, medan Skår präglas av funkishus (även om det finns ett par undantag i Bö).

För att klargöra gränsen mellan ägorna tillhörande Jakobsdals gård respektive Bö herrgård, så behövs en gammal karta. Det kan klargöra var gränsen för Jakobsdal går, men såväl Jakobsdal som Bös tidigare marker ingår i vad som sedan 1920-talet är stadsdelen Bö.

Jag har bilder och kan ordna fler.

Vad gäller dina frågor så är svaren följande:

• Ja, jättegrytorna finns kvar.
• Pipblåsaregatan är uppkallad efter pipblåsarestället Anneholm. Även Anneholmsgatan finns.
• Sankt Sigfridsgatan var ursprungligen smalare, men breddades då planer fanns att dra spårväg till Kallebäck mitt i gatan. Då det aldrig genomfördes kom den under många år att vara fyrfilig.
• Beträffande benämning av Jakobsdal, så är den vad jag sett gård och inte herrgård eller landeri. Ursprungligen var namnet Örgryte stom, vilket namnändrades till Jacobsdal år 1819.

Historiker (diskussion) 16 november 2022 kl. 20.13 (CET)[svara]

@Historiker: Tack för svar på mina frågor. De har fått mig att sökaefter mer information på flera områden, men än såå länge inte i något egentligt skrivande. Nej, Jakobsdal var aldrig något egentligt landeri men har nämnts i texten som ett sådant, eftersom det behandlades tillsammans med dem i en kulturhistorisk utredning. Jag har gjort en liten rättelse om detta.

Spårvägsplanerna för Sankt Sigfridsgatan visste jag inte om. Har du en referens? De förklarar varför gatan varit så bred och ödslig och att den fickmittrabatt utanför den gamla bebyggelsegränsen.

Jag har sedan sett på begreppet påskeld, som skall gett namn åt Påskbergsgatan, och har sedan läst om pipare eller pipblåsare som militär befattning. Där behövs det en förklarande artikel. Roufu (diskussion) 20 november 2022 kl. 13.32 (CET)[svara]