Jag gjorde ett försök att göra denna artikel mer generell, men detta återställdes. Som artikeln är utformad idag framstår det som om examensarbete inte är, eller inte kan vara det samma som en traditionell akademisk uppsats. Detta är felaktigt. Jag utgår ifrån att artikeln behandlar svenska förhållanden. Frågan om och hur ämnet kan vidgas utanför den svenska ramen tar jag inte upp här.

I det nuvarande svenska utbildningssystemet ingår det i alla examina (möjligen med något undantag) att studenten skall ha fullgjort ett självständigt arbete, vilket även benämns examensarbete. Beteckningen examensarbete används oavsett vilken typ av examen det rör sig om. För civilingenjörsexamen formuleras det så (HF bil 2):

För civilingenjörsexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng.

För masterexamen formuleras det så:

För masterexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 30 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen.

Samma formulering upprepas för varje examen. En traditionell akademisk uppsats är alltså precis lika mycket ett examensarbete, som en mer arbetslivsrelaterad rapport eller en examenskonsert på en musikhögskola. Detta bör redovisas i artikeln.

Att ett examensarbete på en teknisk utbildning inte skulle kunna vara av traditionell akademisk karaktär är också felaktigt. För det första finns det inte något i examenskraven som säger att ett examensarbete på exvis en civilingenjörsutbildning måste vara praktiskt inriktat. Det är upp till högskolan att i kursplan bestämma vilka krav som skall ställas på ett examensarbete. För det andra finns det utbildningar inom exempelvis teknik och naturvetenskap som tangerar varandra. Ett examensarbete på en utbildning i teknisk fysik, kan mycket väl vara utformad på samma sätt som en traditionell uppsats i fysik på naturvetenskaplig fakultet.

I övrigt tycker jag att en del av texten för närvarande är av lite för mycket handbokskaraktär. Att en särskild lärare ibland granskar ett exjobbs språk känns inte så relevant att ta med. Att lärosäten tar hjälp av verktyg för automatisk plagiatkontroll passar bättre att ta upp i artikeln examination. /B****n 27 augusti 2008 kl. 00.14 (CEST)[svara]

Hej! Jag återställde inte, men la tillbaka textpartier som raderats utan motivering, och förtydligade en formulering som kan tolkas som att examensarbete och uppsats alltid skulle vara samma sak.

Här på Mittuniversitetet har Examensarbete och Uppsats alltid olika kursplaner, men på vissa lärosäten fins det kombinerade kursplaner som heter "Uppsats/Examensarbete". I våra examensfordringar står det bara "Självständigt arbete", oavsett utbildning, men utildningsplanen specificerar ibland examensarbete, ibland uppsats/magisteruppsats/masteruppsats/kandidatuppsats. Exempelvis innefattar vår Utbildningsplan för magister i statsvetenskap en "Magisteruppsats". Det finns dock även fil kand/mag-program här på Mittuniversitet som avslutas med Examensarbete, så bilden är inte klar. Alla våra tekn.mag-program, ingenjörsprogram, lärarutbildninagr, mm, avslutas med examensarbete. Söker man "utbildningsplan för" + "uppsats" får man 2170 träffar på Google. Söker man "utbildningsplan för" + "examensarbete" får man 3550 träffar. På vissa lärosäten skriver man dock "Magisteruppsats (Examensarbete)" eller liknande kombinerade formulering i utbildnignsplanen.

Helst borde artikeln omnämna högskoleverkets examensförordningar.

Känn dig fri att komma med ett nytt förslag!

Dock önskar jag att du inte raderar detta med olika akademiska traditioner vad gäller rollfördelningen mellan dem som bedömer och handleder ett examensabrete. Det är viktigt, och många studenter såväl som näringslivshandledare har missförstått. Tvärtom kan avsnittet gärna förtydligas.

Förekommer det att man på vissa håll inte skiljer på examinator och handledare? Isåfall bör det stå. Vi borde även nämna att man numera i många ämnen på avancerad nivå kräver engelska som rapportspråk, och att institutionen då ofta tillhandahåller hjälp med engelsk språkgranskning, t.ex. av en person med engelska som modersmål.

Att i generella termer beskriva vilka synsätt som förekommer inom olika akademiska kulturer är inte samma sak som en steg-för-steg-handbok. ~

Keep up the good work! :) Mange01 29 augusti 2008 kl. 11.51 (CEST)[svara]

Hej! Det problem jag ser med artikeln är det framstår som om examensarbete huvudsakligen förekommer på tekniska utbildningar. Så som det nuvarande svenska examenssystemet är utformat kallas det självständiga arbete, som skall ingå i en examen, för examenarbete. Det spelar ingen roll om det handlar om filosofi eller maskinteknik. Att många uppsatskurser sedan inte kallas för examensarbete är en annan sak. Ett examensarbete kan alltså vara en traditionellt akademisk uppsats, en mer yrkesinriktad uppgift avslutad med en rapport, en examenskonsert eller något helt annat.

Examinatorernas roll kan nog variera mellan utbildningar och lärosäten. Formellt har examinatorn endast till uppgift att fatta beslut om betyg. Det behöver alltså inte vara examinatorn som gör bedömningen att en student är redo för att redovisa sitt arbete. Det finns inte heller något hinder för att examinator och lärare/handledare är samma person.

Just nu har jag inte tid att rota mer i detta, men återkommer vid tillfälle. /B****n 2 september 2008 kl. 09.06 (CEST)[svara]

Ja, artikeln kan göras mer generell. Vid många institutioner finns regler som förhindrar att examinator och handledare är samma person. Även jag känner mig upptagen för tillfället. Mange01 2 september 2008 kl. 19.52 (CEST)[svara]