Columbia University

Columbia University in the City of New York
	Columbia University in the City of New York
	Butler Library vid Morningside Campus.
Motto	In lumine Tuo videbimus lumen
Motto på svenska	I Ditt ljus skall vi skåda ljuset (Psalm 36:9)
Grundat	1754
Ägandeform	Privat
Donationsmedel	US$8,2 miljarder
President	Lee C. Bollinger
Lärarkår	3 763 (hösten 2013; heltid)
Studerande	29 250 (hösten 2013)
Studerande på grundnivå	8 365 (hösten 2013)
Studerande på avancerad nivå	18 568 (hösten 2013; exkluderar SCE-kandidater)
Säte	New York, New York, USA;
Campus	Tätort, totalt 1,21 km²
Tidning	Columbia Daily Spectator
Färger	Columbia blue och Vit
Idrott(er)	NCAA Division I – Ivy League, EARC; MAISA (segling)
Sport(er)	31 idrottslag
Maskot	Columbia Lions
Medlemskap	AAU; URA; 568 Group; NAICU
Webbplats	columbia.edu

Columbia University in the City of New York, vanligtvis kallat Columbia University, är ett amerikanskt privat forskningsuniversitet, medlem av Ivy League, som ligger i stadsdelen Morningside Heights på övre Manhattan, New York i USA. Det är den äldsta institutionen för högre utbildning i delstaten New York, den femte äldsta i USA och ett av landets nio koloniala college som grundades före den amerikanska revolutionen.^[5] I dag driver universitetet Columbia Global Centers utomlands i Amman, Peking, Istanbul, Paris, Bombay, Rio de Janeiro, Santiago och Nairobi.^[6]

Universitetet grundades 1754 som King's College genom ett kungligt brev av Georg II av Storbritannien. Efter det amerikanska frihetskriget, blev King's College för en kort tid en statlig enhet och fick namnet Columbia College 1784. Universitetet arbetar nu under en stadga från 1787 som placerar institutionen under en privat styrelse av förtroendevalda. År 1896 skedde ännu ett namnbyte, nu till Columbia University.^[7] Samma år flyttades universitetets campus från Madison Avenue till sin nuvarande plats i Morningside Heights, där den upptar mer än sex kvarter, eller 32 tunnland (13 hektar).^[8] Universitetet omfattar tjugo skolor och är anslutet till ett antal institutioner, inklusive Teachers College (som är en akademisk avdelning inom universitetet men juridiskt åtskild från detsamma), Barnard College och Union Theological Seminary, med gemensamma undergraduate-program som finns tillgängliga genom Jewish Theological Seminary of America samt Juilliard School.^[9]

Columbia administrerar årligen Pulitzerpriset.^[10] 101 Nobelpristagare har varit knutna till universitetet som studenter, lärare eller personal. Columbia är en av de fjorton grundmedlemmarna i Association of American Universities och var den första skolan i USA att bevilja titeln M.D. (Med. dr).^[7]^[11] Noterbara alumner och tidigare studenter vid universitetet och vid dess föregångare, King's College, inkluderar fem amerikanska grundlagsfäder, nio domare i USA:s högsta domstol,^[12] 20 nu levande miljardärer,^[13] 28 Oscarsvinnare^[14] och 29 statschefer, däribland tre amerikanska presidenter.^[15]

Columbia rankades som det 14:e främsta lärosätet i världen^[16] i Times Higher Educations ranking av världens främsta lärosäten 2018.^[17]

Universitetsområdet

Morningside Heights

Merparten av Columbias studier sker på Seth Lows (rektor 1890–1901) sena artonhundratalsvision av ett universitetsområde där alla studier kunde ske på ett ställe. Universitetsområdet ritades i Beaux-Arts-stilen av arkitektkontoret McKim, Mead, and White och anses vara ett av deras bästa arbeten. Dess ursprungliga, öppna planlösning har delvis modifierats när nya byggnader, som Butler Library, byggts och bidragit till att universitetsområdets öppna ytor stängts in.

Columbia’s Morningside Heights Campus täcker över sex kvarter eller 132 000 kvadratmeter.

Kända personer med examen från Columbia University

Kända svenskar vid Columbia University

Bilder

Logo
Earl Hall.
The Thinker.
Low Memorial Library.
College Walk är en väg mellan Broadway och Amsterdam Avenue, som går rakt igenom universitetet.

Se även

School of International and Public Affairs

Referenser

^ Columbia University (2012). ”Columbia University at a Glance” (på engelska). http://www.columbia.edu/cu/pr/special/cuglance.html. Läst 12 april 2012.
^ Per den 14 februari 2014. ”U.S. and Canadian Institutions Listed by Fiscal Year 2013 Endowment Market Value and Percentage Change in Endowment Market Value from FY 2012 to FY 2013” (på engelska) (PDF). 2013 NACUBO-Commonfund Study of Endowments. National Association of College and University Business Officers. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://www.webcitation.org/6Pg7vCEwR?url=http://www.nacubo.org/Documents/EndowmentFiles/2013NCSEEndowmentMarket%20ValuesRevisedFeb142014.pdf. Läst 1 april 2014.
^ http://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_faculty_history_1.htm
^ [a b c] http://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_enrollment_history_1.htm
^ ”The Course of History” (på engelska). Columbia University. 2004. http://c250.columbia.edu/c250_celebrates/shaping_the_world/index.html. Läst 22 november 2004.
^ ”Columbia University Global Centers” (på engelska). Columbia University. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111028002315/http://globalcenters.columbia.edu/content/columbia-global-centers. Läst 4 maj 2011.
^ [a b] ”A Brief History of Columbia” (på engelska). Columbia University. 2011. Arkiverad från originalet den 17 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160517080232/http://www.columbia.edu/content/history.html. Läst 14 april 2011.
^ ”Columbia University Office of Undergraduate Admissions - Housing & Dining”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120806070728/http://www.studentaffairs.columbia.edu/admissions/university/campus/housing.php. Läst 14 april 2014.
^ Columbia College Academics > Special Programs > Juilliard Arkiverad 27 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.
^ Seymour Topping. ”Pulitzer Administration” (på engelska). Pulitzer.org. http://www.pulitzer.org/administration. Läst 18 april 2011.
^ ”Member Institutions” (på engelska). Association of American Universities. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. Läst 18 april 2011.
^ Michael C. Dorf. ”Two Centuries of "Columbian" Constitutionalism” (på engelska). Columbia University: Living Legacies. http://www.columbia.edu/cu/alumni/Magazine/Fall2002/Justices.html. Läst 18 april 2011.
^ Marie Thibault. ”In Pictures: Billionaire University” (på engelska). Forbes. http://www.forbes.com/2010/08/11/harvard-stanford-columbia-business-billionaires-universities_slide_4.html. Läst 12 april 2011.
^ ”Columbia Arts Alumni” (på engelska). Columbia University. Arkiverad från originalet den 23 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110123215722/http://cuarts.com/alumni/basicsearch. Läst 28 juni 2011.
^ ”The Presidents of the United States - Biographical Sketches” (på engelska). US National Park Service. http://www.nps.gov/history/history/online_books/presidents/bio.htm. Läst 13 april 2011.
^ Av totalt ca 20 000 lärosäten.
^ ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.

Externa länkar

Wikimedia Commons har media som rör Columbia University.
Bilder & media
Officiell webbplats

[1] Columbia University (2012). ”Columbia University at a Glance” (på engelska). http://www.columbia.edu/cu/pr/special/cuglance.html. Läst 12 april 2012.

[2] Per den 14 februari 2014. ”U.S. and Canadian Institutions Listed by Fiscal Year 2013 Endowment Market Value and Percentage Change in Endowment Market Value from FY 2012 to FY 2013” (på engelska) (PDF). 2013 NACUBO-Commonfund Study of Endowments. National Association of College and University Business Officers. Arkiverad från originalet den 19 maj 2014. https://www.webcitation.org/6Pg7vCEwR?url=http://www.nacubo.org/Documents/EndowmentFiles/2013NCSEEndowmentMarket%20ValuesRevisedFeb142014.pdf. Läst 1 april 2014.

[3] ttp://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_faculty_history_1.htm

[columbia1-4] [a b c] http://www.columbia.edu/cu/opir/abstract/opir_enrollment_history_1.htm

[5] ”The Course of History” (på engelska). Columbia University. 2004. http://c250.columbia.edu/c250_celebrates/shaping_the_world/index.html. Läst 22 november 2004.

[6] ”Columbia University Global Centers” (på engelska). Columbia University. Arkiverad från originalet den 28 oktober 2011. https://web.archive.org/web/20111028002315/http://globalcenters.columbia.edu/content/columbia-global-centers. Läst 4 maj 2011.

[A_Brief_History_of_Columbia-7] [a b] ”A Brief History of Columbia” (på engelska). Columbia University. 2011. Arkiverad från originalet den 17 maj 2016. https://web.archive.org/web/20160517080232/http://www.columbia.edu/content/history.html. Läst 14 april 2011.

[studentaffairs.columbia-8] ”Columbia University Office of Undergraduate Admissions - Housing & Dining”. Arkiverad från originalet den 6 augusti 2012. https://web.archive.org/web/20120806070728/http://www.studentaffairs.columbia.edu/admissions/university/campus/housing.php. Läst 14 april 2014.

[college.columbia-9] Columbia College Academics > Special Programs > Juilliard Arkiverad 27 mars 2008 hämtat från the Wayback Machine.

[10] Seymour Topping. ”Pulitzer Administration” (på engelska). Pulitzer.org. http://www.pulitzer.org/administration. Läst 18 april 2011.

[11] ”Member Institutions” (på engelska). Association of American Universities. http://www.aau.edu/about/article.aspx?id=5476. Läst 18 april 2011.

[12] Michael C. Dorf. ”Two Centuries of "Columbian" Constitutionalism” (på engelska). Columbia University: Living Legacies. http://www.columbia.edu/cu/alumni/Magazine/Fall2002/Justices.html. Läst 18 april 2011.

[Marie_Thibault-13] Marie Thibault. ”In Pictures: Billionaire University” (på engelska). Forbes. http://www.forbes.com/2010/08/11/harvard-stanford-columbia-business-billionaires-universities_slide_4.html. Läst 12 april 2011.

[Columbia_Arts_Alumni-14] ”Columbia Arts Alumni” (på engelska). Columbia University. Arkiverad från originalet den 23 januari 2011. https://web.archive.org/web/20110123215722/http://cuarts.com/alumni/basicsearch. Läst 28 juni 2011.

[15] ”The Presidents of the United States - Biographical Sketches” (på engelska). US National Park Service. http://www.nps.gov/history/history/online_books/presidents/bio.htm. Läst 13 april 2011.

[16] Av totalt ca 20 000 lärosäten.

[17] ”World University Rankings 2018”. Times Higher Education. Läst 24 juli 2018.

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]

[13]

[14]

[15]

[16]

[17]