| Carlos M. Duarte | |
 Carlos M. Duarte, 2014. | |
| Född | 27 juli 1960[1] (64 år) Portugal eller Lissabon[2] |
|---|---|
| Medborgare i | Spanien |
| Utbildad vid | McGill University Universidad Autónoma de Madrid  |
| Sysselsättning | Marinbiolog, biolog[3], oceanograf[4] |
| Arbetsgivare | King Abdullah University of Science and Technology[5] Mediterranean Institute for Advanced Studies[6] Institute of Marine Sciences (1989–1990)[7] Centro de Estudios Avanzados de Blanes (1990–1998)[8] University of Western Australia (2011–2015)[9] Kung Abdulaziz-universitetet (2012–2015)[10] Aarhus universitet (2017–)[11] |
| Utmärkelser | |
| G. Evelyn Hutchinson Award (2001)[12] Prix national de la recherche Alejandro Malaspina (2007)[13] Premio Rey Jaime I de Protección del Medio Ambiente (2009) Hedersdoktor vid Université du Québec à Montréal (2010) Hedersdoktor vid universitetet i Utrecht (2012) Selección Española de la Ciencia (2014) Vladimir Ivanovich Vernadsky Medal (2016)[14] Blaise Pascal Medal in Earth and Environmental Sciences (2018) Ramon Margalef Prize in Ecology (2019)[15][16] BBVA Foundation Frontiers of Knowledge Award (2019) | |
| Redigera Wikidata | |
Carlos Manuel Duarte Quesada, född 1960 i Lissabon i Portugal, är en spansk marinbiolog.
Carlos Duarte gör undersökningar av marina ekosystem globalt, från polarområdena till de tropiska områdena och allt från kustnära områden till djuphavsområden. Hans forskning behandlar biodiversiteten i oceanerna, hur mänskliga aktiviteter påverkar de marina ekosystemen och dessa ekosystems förmåga att behålla och återfå sina funktioner trots skador och åverkan. Han har bedrivit tvärvetenskaplig forskning och har bland annat samarbetat med ingenjörer för att hitta lösningar. Duarte är för närvarande[när?] professor vid King Abdullah University of Science and Technology.[17]
Bibliografi (i urval)
De 10 mest citerade artiklarna av över 900 publicerade:
- C.M. Duarte (1991). ”Seagrass depth limits”. Aquatic Botany 40 (4): sid. 363–377. doi:.
- C.M. Duarte (1995). ”Submerged aquatic vegetation in relation to different nutrient regimes”. Ophelia 41 (1): sid. 87–112. doi:.
- M.A. Hemminga; C.M. Duarte (2000). Seagrass Ecology. sid. 298. ISBN 9780521661843. https://books.google.com/books?id=uet0dSgzhrsC&q=Hemminga,+M.A.+and+Duarte,+C.M.,+2000.+Seagrass+ecology.+Cambridge+University+Press.&pg=PP1
- C.M. Duarte (2002). ”The future of seagrass meadows”. Environmental Conservation 29 (2): sid. 192–206. doi:.
- J.A. Downing; Y.T. Prairie; J.J. Cole; C.M. Duarte; L.J. Tranvik; R.G. Striegl; W.H. McDowell; P. Kortelainen; et al. (2006). ”The global abundance and size distribution of lakes, ponds, and impoundments”. Limnology and Oceanography 51 (5): sid. 2388–2397. doi:. Bibcode: 2006LimOc..51.2388D.
- R.J. Orth; T.J. Carruthers; W.C. Dennison; C.M. Duarte; J.W. Fourqurean; K.L. Heck; A.R. Hughes; G.A. Kendrick; et al. (2006). ”A global crisis for seagrass ecosystems”. BioScience 56 (12): sid. 987–996. doi:.
- J.J. Cole; Y.T. Prairie; N.F. Caraco; W.H. McDowell; L.J. Tranvik; R.G. Striegl; C.M. Duarte; P. Kortelainen; et al. (2007). ”Plumbing the global carbon cycle: integrating inland waters into the terrestrial carbon budget”. Ecosystems 10 (1): sid. 172–185. doi:.
- M. Waycott; C.M. Duarte; T.J. Carruthers; R.J. Orth; W.C. Dennison; S. Olyarnik; A. Calladine; J.W. Fourqurean; et al. (2009). ”Accelerating loss of seagrasses across the globe threatens coastal ecosystems”. Proceedings of the National Academy of Sciences 106 (30): sid. 12377–12381. doi:. PMID 19587236. Bibcode: 2009PNAS..10612377W.
- E. Mcleod; G.L. Chmura; S. Bouillon; R. Salm; M. Björk; C.M. Duarte; C.E. Lovelock; W.H. Schlesinger; et al. (2011). ”A blueprint for blue carbon: toward an improved understanding of the role of vegetated coastal habitats in sequestering CO2”. Frontiers in Ecology and the Environment 9 (10): sid. 552–560. doi:. https://espace.library.uq.edu.au/view/UQ:251863/UQ251863_OA.pdf.
- K.J. Kroeker; R.L. Kordas; R. Crim; I.E. Hendriks; L. Ramajo; G.S. Singh; C.M. Duarte; J.P. Gattuso (2013). ”Impacts of ocean acidification on marine organisms: quantifying sensitivities and interaction with warming”. Global Change Biology 19 (6): sid. 1884–1896. doi:. PMID 23505245. Bibcode: 2013GCBio..19.1884K.
Referenser
- ^ VIAF-identifikator, VIAF-ID: 29708672, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20241227435, läst: 17 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20241227435, läst: 18 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, NKC-ID: mzk20241227435, läst: 20 november 2024.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, kaust.edu.sa .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.fbbva.es .[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ ORCID Public Data File 2023, 27 september 2023, 10.23640/07243.24204912.V1, läs onlineläs online, läst: 10 november 2023.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.aslo.org .[källa från Wikidata]
- ^ BOE-ID: BOE-A-2007-19954.[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.egu.eu .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, www.ara.cat .[källa från Wikidata]
- ^ DOGC-ID: 854748.[källa från Wikidata]
- ^ ”CORDAP’s permanent governance structure”. CORDAP. https://cordap.org/members/. Läst 21 december 2023.
Externa länkar
- Duartes webbsida på King Abdullah University of Science and Technology.
|