Carl Benedicks
Carl Benedicks vid tiden för sin utnämning till professor 1910.
Född	27 maj 1875[1][2] Jakob och Johannes[2]
Död	16 juli 1958[3] (83 år) Adolf Fredriks församling[1][2], Sverige
Begravd	Uppsala gamla kyrkogård[4] kartor
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Metallurg, fysiker[1], kemist[1]
Arbetsgivare	Stockholms universitet[1]
Maka	Cecilia af Benedicks (g. 1899–)[1]
Barn	Eva Iris Sofia Benedicks (f. 1902)
Föräldrar	Edvard Otto Benedicks[5]
Släktingar	Gustaf Benedicks (syskon)[5] Carolina Benedicks-Bruce (syskon)[5]
Redigera Wikidata

Carl Axel Fredrik Benedicks, född den 27 maj 1875 i Stockholm, död den 16 juli 1958 i Adolf Fredriks församling i Stockholm, var en svensk metallograf och fysiker av släkten Benedicks. Han var halvbror till Gustaf Benedicks.

Benedicks blev 1893 student, 1904 filosofie doktor och samma år docent i fysikalisk kemi – allt i Uppsala. Han var 1910–1922 till professor i fysik vid Stockholms högskola och var 1920–1935 föreståndare för Metallografiska institutet i Stockholm, för vilket han var initiativtagare. Han utförde arbeten i geologi, mineralogi, kemi, fysik, astronomi och matematik. Han torde vara den förste, som påvisade möjligheten av ultramikroskopiska metallstrukturer och deras betydelse i teoretiskt och praktiskt hänseende. Han kunde även fullständigt återskapa naturligt meteorjärn. Från 1916 utförde han en serie undersökningar inom termoelektricitet. Han blev 1919 ledamot av Ingenjörsvetenskapsakademin, blev 1922 ledamot av Vetenskapssocieteten i Uppsala och blev 1924 ledamot av Vetenskapsakademien. Carl Benedicks är begravd på Uppsala gamla kyrkogård.

• Thalénit, ein neues Mineral aus Österby in Dalekarlien (i "Bulletin of the Geological Institution of Uppsala", volume 4, 1898-99)
• Bidrag till kännedomen om gadolinium (i Vetenskapsakademiens öfversigt, 1898)
• De sällsynta jordmetallernas atomvolymer och deras betydelse för det periodiska systemet (i "Svensk kemisk tidskrift", 15, 1903)
• Recherches physiques et physico-chimiques sur l'acier au carbone (gradualavhandling, 1904)
• The Nature of Troostite (i "Journal of the Iron and Steel Institute", 68, 1905)
• Über das Acetatkupfer, das sogenannte allotrope Kupfer (1906)
• Experimentella undersökningar öfver vätskors afkylningsförmåga, afkylningshastighet vid härdning och öfver mikrostrukturbeståndsdelarna troostit och austenit (i "Jernkontorets annaler", årgång 63, 1908)
• Synthèse du fer météorique (1910)
• Die Natur der elektrischen Kolloidsynthese (1912)
• Om elektrisk metallförstoftning och dess användande inom metallografien (i "Jernkontorets annaler", årgång 67, 1912)
• Experimentella undersökningar över järnets allotropi etc. (ibid., årgång 69, 1914)
• Ein für Thermoelektrizität und metallische Wärmeleitung fundamentaler Effekt (i "Annalen der Physik", band 55, 1918)
• Kritische Studien der Literatur betreffend Thermospannungen im einmetallischen Kreise (i Vetenskapsakademiens "Arkiv för matematik", band 14, n:o 20, 1919)
• The Homogeneous Electrothermic Effect (i "Ingenjörsvetenskapakademiens handlingar", 1921), belönad med franska Vetenskapsakademiens "Prix Wilde" 1922

• Benedicks i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
• Benedicks i Nordisk familjebok (andra upplagans supplement, 1926)
• SvenskaGravar

• The Svedberg: Carl Benedicks i Svenskt biografiskt lexikon (1922)