| Bror Elwing | |
| Född | 5 november 1903 |
|---|---|
| Död | 27 januari 1975 (71 år) |
| Medborgare i | Sverige |
| Redigera Wikidata | |
Bror Gustaf Olof Elwing, född 5 november 1903 i Boden, Norrbottens län, död 27 januari 1975, (boende i Älvsjö, Stockholm), kyrkobokförd i Åtvids församling, Östergötland[1], var en svensk direktör.
Biografi
Elwing var son till överbanmästaren Gustaf Elwing och Kristina Lodell. Han studerade vid Chalmers tekniska högskola 1930, var baningenjör vid SJ i Sollefteå 1943-1945 och överinspektör i Stockholm 1945-1947. Elwing var distriktschef för 1:a distriktet i Stockholm från 1947, verkställande direktör och chef för Stockholms-Nynäs järnväg från 1957, AB Godslagring från 1960, AB Rinkebyhus och Väsbygårdens AB från 1965 och Roslagsbanans fastighetsbolag.[2] Han var styrelseordförande i Svenska lastbil AB.[3]
Elwing gifte sig 1933 med Ester Pettersson (1907-1966), dotter till Alfred Pettersson och Amelie Bengtsson.[2] Han var far till Sverker (född 1934), Lars (född 1935) och Bror (född 1938).[3] Elwing avled 1975 och gravsattes på Brännkyrka kyrkogård.[4]
Utmärkelser
Elwings utmärkelser:[3]
- Riddare av Nordstjärneorden (RNO)
- Kommendör av Norska Sankt Olavs orden (KNS:tOO)
Referenser
Noter
- ^ Sveriges Dödbok 1901–2009, DVD-ROM, Version 5.00, Sveriges Släktforskarförbund (2010).
- ^ [a b] Vem är det: svensk biografisk handbok. 1969. Stockholm: Norstedt. 1968. sid. 239. Libris 3681519. https://runeberg.org/vemardet/1969/0255.html
- ^ [a b c] Harnesk, Paul, red (1962). Vem är vem? 1, Stor-Stockholm (2. uppl.). Stockholm: Vem är vem. sid. 338. Libris 53509. https://runeberg.org/vemarvem/sthlm62/0362.html
- ^ ”Brännkyrka kyrkogård, kvarter E, gravnummer 56”. Hittagraven.se. http://hittagraven.stockholm.se/sv/Brannkyrka-kyrkogard/1/E/56/1. Läst 11 februari 2015.