Wrocław
tyska: Breslau tjeckiska: Vratislav latin: Vratislavia
Stad
Stora torget (Rynek)
Flagga Stadsvapen
Motto: Wrocław — Miasto spotkań Wrocław — the meeting place
Land	Polen
Vojvodskap	Nedre Schlesiens vojvodskap
Powiat	Stad med powiatstatus
Kommun	Wrocławs stad
Flod	Oder
Höjdläge	111 m ö.h.
Koordinater	51°07′N 17°02′Ö / 51.117°N 17.033°Ö / 51.117; 17.033
Högsta punkt
- höjdläge	155 m ö.h.
Lägsta punkt
- höjdläge	105 m ö.h.
Area
- kommun	293 km²
Folkmängd
- kommun	633 105 (30 juni 2014)[1]
- storstadsområde	1 300 000 (2010)
Befolkningstäthet
- kommun	2 161 invånare/km²
Borgmästare	Jacek Sutryk
Tidszon	CET (UTC+1)
- sommartid	CEST (UTC+2)
Postnummer	50-041 – 54-612
Riktnummer	(+48) 71
Registreringsskylt	DW
Geonames	7531292 3081368 7530801
Wrocławs läge i Polen.
Webbplats: www.wroclaw.pl

Wrocław (uttal: /'vrɔʦwaf/ (fil), ung."vråtts-oaff"), även känt som Breslau på tyska och i äldre svenska texter, är en storstad i sydvästra Polen och huvudstad i Nedre Schlesiens vojvodskap.

Wrocław är Polens fjärde största stad och hade 633 105 kommuninvånare år 2014, på en yta av 293 km². Staden är universitetsstad och säte för Wrocławs universitet, och är ett viktigt industri-, utbildnings- och kulturcentrum i sydvästra Polen. Stadens Johanneskatedral är säte för Wrocławs ärkestift inom den romersk-katolska kyrkan.

Som den historiska huvudstaden i landskapen Schlesien och Nedre Schlesien tillhörde staden först de schlesisk-polska hertigarna av huset Piast, därefter Kungariket Böhmen, Habsburgmonarkin från 1526 till 1742, sedan kungadömet Preussen och som del av detta från 1871 även Tyskland. Staden var under den preussiska epoken fram till 1945 huvudsakligen känd under sitt tyska namn Breslau, som den även hette på svenska. Här finns sedan 1877 ett svenskt honorärkonsulat (som dock var nedlagt åren 1945-98).^[2] Efter andra världskrigets slut tillföll staden Folkrepubliken Polen och är sedan dess känd under den polska namnformen Wrocław.

Staden utnämndes till europeisk kulturhuvudstad 2016 tillsammans med San Sebastián.

Staden Wrocław är belägen vid floden Oder (polska: Odra), i flodens dalgång på det schlesiska låglandet, i det område där de fyra bifloderna Oława, Widawa, Bystrzyca och Ślęza rinner ut i Oder. Norr om floddalen ligger Trzebnickiehöjderna och söder om floddalen ligger bergskedjan Sudeterna. De många floderna och kanalerna i staden gör att stadens bebyggelse är fördelad på sammanlagt tolv öar, sammanbundna av över hundra broar.

Staden indelas i fem stadsdistrikt (była dzielnica) som i sin tur underindelas i stadsdelar (osiedle).

De äldsta spåren av bosättningar dateras till för 30 000 år sedan (arkeologiska utgrävningar 1996 i förorten Krzyki). Då staden är belägen vid två uråldriga handelsvägar mellan Västeuropa och Svarta havet respektive mellan Östersjön och Donaudeltat, var det naturligt att detta dussin öar med färje- och fiskeläge så småningom utvecklades till en ö-stad. Redan vid 1500 f.Kr. var dessa handelsvägar väletablerade för salt- och bärnstenshandel. I Wroclaw korsades två stora handelsvägar - Via Regia och Bärnstensvägen. Under det första årtusendet e.Kr. pågick en form av folkvandring och slaviska, germanska stammar dominerade området.

Stadens tidigaste historia är tämligen okänd, men den nämns som nyetablerat biskopssäte under namnet Wrotizlava i Thietmar av Merseburgs krönika kring år 1000, och lydde under det polska ärkestiftet i Gniezno. Namnet syftar troligen på en lokal härskare, antingen en lokal slavisk härskare i Schlesien eller hertigen Vratislav I av Böhmen (död 921), som styrde området under början av 900-talet. På tyska omnämns staden i de äldsta tyska källorna som Prezla, vilket senare blev till Bressla, Presslau och i modern tyska Breslau. Staden äldsta delar låg på öarna Sandön, Domkyrkoön, Burgerwerder med flera, nordost om den nuvarande gamla staden, som under äldre medeltiden underlättade övergången av Oder för de tyska och slaviska köpmännen. När handelsplatsen växte på 1100- och 1200-talen uppstod en ny stadskärna på de sydväst om öarna liggande, av Oława kringflutna området som idag är den "Gamla staden". Staden blev 1163 huvudstad i Hertigdömet Schlesien under hertigarna av den schlesiska grenen av huset Piast, och förstördes 1241 av en mongolisk armé. Hertigarna av Schlesiens residensslott låg på domkyrkoön under huset Piasts styre.

De politiska banden till det polska senioratet försvagades under 1200-talet. Staden och hertigdömet blev 1327 del av Kungariket Böhmen genom att erkänna kung Johan den blinde som länsherre, och i ett fredsfördrag 1335 avstod kung Kasimir III av Polen också formellt från sina anspråk på Schlesien. Under kejsar Karl IV uppfördes ett nytt residensslott i den gamla staden på den plats där universitetet ligger idag. Böhmen och Schlesien blev 1526 del av den Habsburgska monarkin. Invånarna övergick 1523 till protestantismen och under habsburgskt styre hade staden betydande självständiga rättigheter. År 1702 grundades stadens universitet, då kallat Leopoldinauniversitetet, som ursprungligen hade en motreformatorisk jesuitisk inriktning. Efter Schlesiska krigen 1740-1763 avträdde Maria Teresia av Österrike Schlesien till Preussen.

Under den preussiske kungen Fredrik II "den store" uppfördes det nya kungliga palatset i södra utkanten av gamla staden, där också de nya regeringsbyggnaderna, hovkyrkan och teaterhuset (nuvarande operan) uppfördes under 1700-talet. Genom de administrativa reformerna efter Wienkongressen blev Breslau från 1815 huvudstad i den preussiska provinsen Schlesien. Då det Tyska riket uppstod 1871 blev staden en del av Tyskland och var där huvudort i Regierungsbezirk Breslau och provinsen Schlesien.

De av floden Oława bildade gamla vallgravarna fylldes igen först 1866, men den gamla ringmuren och övriga befästningar revs redan 1807-13.^[3] Under 1800-talets industrialisering växte staden fort, med nya stadsdelar omkring stadskärnan och ett omfattande järnvägsnät. Under perioden 1903-1910 fanns det ett svenskt konsulat i Breslau^[4]

Eftersom befolkningen i större delen av provinsen Schlesien till övervägande del var tyskar förblev Breslau med omnejd en del av Tyskland efter första världskriget som huvudstad i provinsen Niederschlesien. Staden omfattades alltså inte av Wilsondoktrinens 13:e punkt efter första världskriget, ej heller av det slutliga Versaillesfördraget 1919, vilka möjliggjorde upprättandet av Andra polska republiken. Omedelbart före andra världskriget var Breslau Tysklands fjärde största stad jämsides med Köln. Invånarantalet uppgick 1933 till 625 198 invånare ^[5]. Större tyska städer var endast Berlin, Hamburg och München. Breslau är därmed den största stad Tyskland förlorat i samband med världskrigen.

Under andra världskriget utsattes staden för brittiska och amerikanska bombanfall, men eftersom avståndet från flygplatserna i sydöstra England var förhållandevis långt, var staden inte lika ödelagd som många andra tyska städer. Men under den sovjetiska slutoffensiven mot Berlin (som startade den 14/1-1945) blev staden belägrad av Röda armén. Staden förklarades då av nazisterna som Festung (fästning) och skulle stå emot Röda Arméns offensiv och köpa tid för försvaret av centrala Tyskland. Det resulterade i att staden med sina 200 000 invånare (som fanns kvar, merparten hade hunnit fly undan röda arméns framfart vintern 1945) blev inringad i mitten av februari 1945. Den slutgiltiga kapitulationen skedde 6 maj 1945. Efter kapitulationen och efter Röda Arméns grova plundring och nedbränning var staden förstörd till 70 procent.

De flesta kvarvarande tyskarna deporterades av Sovjetunionen från och med 6 juli 1945 till väster om floderna Oder och Neisse (till den sovjetiska ockupationszonen av Tysklands nya gränser). Efter Potsdamkonferensen blev Breslau och nära nog hela Schlesien anslutet till Polen, endast ett mycket litet område i nedre Schlesien kring staden Görlitz återstod som tyskt territorium. Breslau fick namnet Wrocław, och Nedre Schlesien blev landskapet Dolny Śląsk.

Direkt efter kriget kunde den sargade industrin endast anställa 30 000 arbetare. Under sexårsplanen 1950-56 fokuserade man på att rekonstruera industrin och skapade i Wrocław ett av Polens industriella centra för lättare industri. Under 1950- och i början på 1960-talet var bombade husruiner i stadskärnan fortfarande en vanlig syn. Under 1960/70-talet var tillverknings- och metallindustrin den största arbetsgivaren (29%), följd av livsmedel- och byggmaterialindustrierna.

Efter år av stagnation och politisk oro föll kommunismen 1989 och efter Tysklands återförening bekräftades Wrocławs ställning som polsk stad i Två plus fyra-fördraget. Den återinförda marknadsekonomin gick hårt åt många olönsamma och omoderna företag i staden, med nedläggning eller uppsägningar som följd. Inför och i samband med Polens inträde i EU gjordes stora utländska investeringar och uppköp i regionen för att tillvarata den billiga arbetskraften.

Staden har universitet sedan 1702, då kejsar Leopold I:s Jesuitkollegium grundades, och efter 1811 som sekulärt universitet. Staden fick 1910 teknisk högskola och 1929 blev Breslau ärkebiskopssäte. Under den polska tiden, efter 1945-46, är Wrocław fortfarande ärkebiskopssäte.

• Wrocławs opera
• Witold Lutosławski-filharmonin
• Racławice Panorama, cyklorama av bland andra Wojciech Kossak, som visar Slaget vid Racławice 1794 mellan polska upprorsmän under Tadeusz Kościuszko och den ryska armén.
• Nationalmuseet, med äldre och modern konst
• Musikfestivalen Wratislavia Cantans, som från att ha varit en festival med tonvikt på oratorier, kantater och äldre musik, har fått en större bredd inom konstmusiken.
• Breslauer Schöps, är den vetebocköl som traditionellt tillverkats i staden. I exempelvis stadshusets källare låg ett bryggeri som levererade till Piwnica Świdnicka/Schweidnitz källare (en historisk restaurang). (Enligt ett talesätt så "om du inte har varit i Schweidnitz-källaren, har du inte varit i Breslau")

• Utställnings- och evenemangshall - Hala Ludowa (Jahrhunderthalle) från 1913 - Unesco-världsarv
• Rådhuset från 1300-1500-talet med astronomiskt ur från 1569
• Stora torget (Rynek), med rådhuset och äldre borgarhusbebyggelse, och Salttorget. Kvarteren vid torget är centrum för stadens restaurang- och nattliv.
• Wrocławs kungliga slott, mellan 1750 och 1918 residens för de preussiska monarkerna i Breslau, i egenskap av hertigar av Schlesien. Palatset inrymmer idag Wrocławs stadshistoriska museum.
• Wrocławoperan, Opera Dolnośląska, finns i teaterbyggnaden i södra delen av den gamla staden, ritad av Carl Ferdinand Langhans.
• Domkyrkoön (Ostrów Tumski) med Johanneskatedralen, grundlagd 1244 men huvudsakligen fullbordad 1290-1330. Kyrkan är säte för Wrocławs romersk-katolska ärkestift.
• Sankta Elisabetskyrkan, byggd omkring 1245 och ombyggd på 1300-talet.
• Sankta Magdalenekyrkan, grundlagd 1226 och färdigställd på 1350-talet.
• Korskyrkan, grundad 1288
• Mariakyrkan på Sandön, grundad omkring 1330
• Matthiaskyrkan, uppförd av jesuiterna 1728–1740
• Wrocławs universitets huvudbyggnad och Leopold-aulan
• Panorama Raclawicka med panoramamålningen Slaget vid Raclawice målad 1894.
• Centralstationen i nygotisk stil, ritad av W. Grapow och uppförd 1855–1857.
• Vallgraven med parken som omsluter stadskärnan. Wrocław är en grön stad med 25m² grön areal per invånare.
• Szczytnickiparken och den där belägna japanska trädgården (öppen från april till oktober)
• Det finns 12 öar och mer än 130 broar, varav den högsta är 122 meter hög, samt 5 floder (Oder/Odra, Oława, Ślęza, Bystrzyca och Widawa)

Den största idrottsföreningen i staden är Śląsk Wrocław, vars herrfotbollslag vann polska ligan senast 2012.

Wroclaw var värd Europamästerskapet i basket för herrar 1963 och 2009, Europamästerskapet i basket för damer 1999, Europamästerskapet i fotboll 2012, är värd för World Games 2017.

Varje år hålls Wroclaw Marathon.

Det här avsnittet behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2017-09) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan.

• Arbetande 139 100 (varav 123 500 privatanställda) ^{[när?][källa behövs]}
• Registrerade arbetslösa 33 900 (3000 akademiker, 10 000 gymnasial nivå)^{[när?][källa behövs]}

Utländska investeringar tog fart i och med Polens inträde i EU och outsourcing-/offshore-trenden.

• Polmos Wrocław - vodka fabriken (Wratislavia vodka, Krakus vodka, Abstynent vodka, Läkarsprit 95%, 96%)
• Volvo har fabrik i Wroclaw sedan 1995
• WABCO
• 3M (majoritetsägare i Viscoplast)
• APSYS
• Whirlpool (Polar)
• Fagor (ägare i Wrozamet)
• ABB
• Maco Pharma
• Siemens
• Capgemini
• Hewlett-Packard
• Cadbury
• IKEA
• Makro Cash & Carry
• Castorama
• CARGILL
• Generall Bottlers
• Decathlon
• Mölnlycke
• Cussons (Polena)
• DeLaval
• Alstom
• MAN^[6]

Hauptmann, Mommsen, Tokarczuk, Krajewski

• Dietrich Bonhoeffer, tysk teolog
• Christoph Eschenbach, tysk dirigent
• Antoni Grabowski, polsk esperantopionjär (studerade i den då tyska staden 1879-1881)
• Gustav Kirchhoff, tysk fysiker
• Ernst Ferdinand Klein, tysk jurist
• Otto Klemperer, tysk dirigent
• Ferdinand Lassalle, tyska socialdemokratins fader
• Theodor Lindner, tysk historiker
• Rosa Luxemburg, polsk-tysk marxist, politisk teoretiker och socialistisk filosof
• Rudolf Meidner, svensk ekonom
• Lina Morgenstern, tysk feminist
• Heinrich Müller-Breslau, tysk ingenjör, professor
• Manfred von Richthofen, flygarässet Röde baronen
• Angelus Silesius, tysk religiös mystiker och författare
• August Heinrich Simon, tysk politiker
• Paul Sorauer, tysk botaniker
• Jan Tomaszewski, polsk fotbollsmålvakt
• Albrecht Friedrich Weber, tysk orientalist
• Max Wirth, tysk nationalekonomisk skriftställare och publicist
• Christian von Wolff, tysk filosof och matematiker
• Karl Ludwig von Zanth, tysk arkitekt
• Arnold Oskar Meyer, tysk historiker, professor
• Cécil von Renthe-Fink, tysk diplomat

• 1902 Theodor Mommsen, litteratur (tyska kejsartiden)
• 1905 Philipp Lenard, fysik (tyska kejsartiden)
• 1907 Eduard Buchner, kemi (tyska kejsartiden)
• 1908 Paul Ehrlich, medicin (tyska kejsartiden)
• 1912 Gerhart Hauptmann, litteratur (tyska kejsartiden)
• 1918 Fritz Haber, kemi (tyska weimartiden)
• 1931 Friedrich Bergius, kemi (tyska weimartiden)
• 1943 Otto Stern, fysik (tyska "tredje riket")
• 1954 Max Born, fysik
• 1994 Reinhard Selten, ekonomi

Folkmängd:^[7]

• 1910: 528 000
• 1933: 625 198 ^[8]
• 1940: 615 000
• 1946: 171 000
• 1950: 304 000
• 1958: 355 000
• 1966: 481 000
• 2003: 638 000
• 2007: 689 280

Staden har en internationell flygplats, Wrocław-Copernicus flygplats.

Centralstationen Wrocław Główny är en viktig järnvägsknut i Polen. Från denna station avgår fjärrtåg till stora delar av Polen och till internationella destinationer, bland annat Berlin. Stationen är också central knutpunkt för regionaltrafiken i Nedre Schlesiens vojvodskap.

Genom Wrocław går motorvägen A4. Avsnittet från Berlin till Wrocław byggdes redan under 1930-talet som en del i det då tänkta tyska motorvägssystemet. Motorvägen blev sedan polsk då området övergick till Polen 1945. Under senare år har stora renoveringsarbeten pågått på denna motorväg som i praktiken fungerar som en polsk länk till det tyska motorvägsnätet.

Wrocław har ett utbyggt nät av spårvägar.

Staden har drabbats av flera stora översvämningar då Odra / Oder svämmat över: 1179, 1454, 1464, 1501, 1515, 1595, 1729, 1736, 1785, 1804, 1813, 1829, 1834, 1854, 1903, 1997 och 2010. Vid översvämningen 1997 var de lägre belägna delarna av stadskärnan under vatten.

• Norman Davies, Roger Moorhouse Microcosm. Portrait of a Central European City, Random House 2002, ISBN 0-224-06243-3
• Wanda Roszkowska A Guide to Wrocław Sport i Turystyka, Warszawa 1970

• Wikimedia Commons har media som rör Wrocław.
  Bilder & media
• Officiell sida (polska/engelska/tyska/franska)
• Breslau (tyska)
• Wratislavia Cantas - årlig musikfestival för konstmusik (september/oktober)

v • r Polen Städer Białystok · Bydgoszcz · Gdańsk · Gorzów Wielkopolski · Katowice · Kielce · Kraków · Łódź · Lublin · Olsztyn · Opole · Poznań · Rzeszów · Szczecin · Toruń · Warszawa · Wrocław · Zielona Góra Vojvodskap Ermland-Masurien · Kujavien-Pommern · Lillpolen · Łódź · Lublin · Lubusz · Masovien · Nedre Karpaterna · Nedre Schlesien · Opole · Podlasien · Pommern · Schlesien · Storpolen · Święty Krzyż · Västpommern

v • r Powiater och städer med powiatstatus i Nedre Schlesiens vojvodskap Städer med powiatstatus Wrocław (huvudstad)  · Jelenia Góra  · Legnica  · Wałbrzych Powiater (huvudort inom parentes) Powiat bolesławiecki (Bolesławiec)  · Powiat dzierżoniowski (Dzierżoniów)  · Powiat głogowski (Głogów)  · Powiat górowski (Góra)  · Powiat jaworski (Jawor)  · Powiat kamiennogórski (Kamienna Góra)  · Powiat karkonoski (externt säte: Jelenia Góra)  · Powiat kłodzki (Kłodzko)  · Powiat legnicki (externt säte: Legnica)  · Powiat lubański (Lubań)  · Powiat lubiński (Lubin)  · Powiat lwówecki (Lwówek Śląski)  · Powiat milicki (Milicz)  · Powiat oleśnicki (Oleśnica)  · Powiat oławski (Oława)  · Powiat polkowicki (Polkowice)  · Powiat strzeliński (Strzelin)  · Powiat średzki (Środa Śląska)  · Powiat świdnicki (Świdnica)  · Powiat trzebnicki (Trzebnica)  · Powiat wałbrzyski (externt säte: Wałbrzych)  · Powiat wołowski (Wołów)  · Powiat wrocławski (externt säte: Wrocław)  · Powiat ząbkowicki (Ząbkowice Śląskie)  · Powiat zgorzelecki (Zgorzelec)  · Powiat złotoryjski (Złotoryja)