| Brastads socken Socken | |
 | |
| Land | Sverige |
|---|---|
| Landskap | Bohuslän |
| Härad | Stångenäs härad |
| Kommun | Lysekils kommun |
| Bildad | medeltiden |
| Area | 53 kvadratkilometer |
| Upphov till | Brastads landskommun Brastads församling |
| Motsvarar | Brastads distrikt |
| Tingslag | Sunnervikens tingslag (–) Tunge, Stångenäs, Sörbygdens och Sotenäs tingslag (–) |
| Karta | |
  Brastads sockens läge i Västra Götalands län. | |
| Koordinater | 58°23′43″N 11°30′01″Ö / 58.39527778°N 11.50027778°Ö |
| Koder, länkar | |
| Sockenkod | 1539 |
| Namn (ISOF) | lista |
| Kulturnav | länk |
| Hembygds- portalen | Brastads distrikt |
| Redigera Wikidata | |
Brastads socken i Bohuslän ingick i Stångenäs härad, ingår sedan 1971 i Lysekils kommun och motsvarar från 2016 Brastads distrikt.
Socknens areal är 53,01 kvadratkilometer, varav land 52,61.[1] År 2000 fanns här 1 718 invånare.[2] Tätorterna Rixö och Brastad med sockenkyrkan Brastads kyrka ligger i socknen.
Administrativ historik
[redigera | redigera wikitext]Brastads socken har medeltida ursprung.
Vid kommunreformen 1862 övergick socknens ansvar för de kyrkliga frågorna till Brastads församling och för de borgerliga frågorna bildades Brastads landskommun. Landskommunen inkorporerades 1952 i Stångenäs landskommun som 1971 uppgick i Lysekils kommun.[2] 1 januari 2023 uppgick församlingen i Lysekils norra församling.[3]
1 januari 2016 inrättades distriktet Brastad, med samma omfattning som församlingen hade 1999/2000.
Socknen har tillhört län, fögderier, tingslag och domsagor enligt vad som beskrivs i artikeln Stångenäs härad. De indelta soldaterna tillhörde Bohusläns regemente, Stångenäs kompani och de indelta båtsmännen tillhörde 1:a Bohusläns båtsmanskompani.[4][5]
Geografi och natur
[redigera | redigera wikitext]Brastads socken ligger nordost om Lysekil på Stångenäset med Gullmarsfjorden i söder och Brofjorden i norr och omfattar några öar. Socknens har odlingsbygd i tränga dalar mellan bergsplatåer.[6][1][7]
Brastads socken omvandlades från småbruksbygd till industribygd under slutet av 1800-talet. Då öppnades ett flertal stenbrott för export av sten till stadsbyggnation över hela Europa, och mängder av stenhuggare från andra delar av Sverige flyttade till bygden.
Det största stenbrottet låg i Rixö, där också de flesta stenhuggarna bosatte sig.
I samband med depressionen på 1930-talet kom stenindustrin i det närmaste att raderas ut, med arbetslöshet och utflyttning som följd, men så småningom etablerades annan industri i trakten.
I socknen finns två naturreservat: Ryxö och Stora Bornö, den största ön i Gullmarsfjorden. Dessutom finns två naturvårdsområden: Broälven som delas med Bro socken samt Gullmarn som ingår i EU-nätverket Natura 2000 och delas med Bro, Lyse, Lysekils och Skaftö socknar i Lysekils kommun, Morlanda socken i Orusts kommun, Dragsmarks, Bokenäs och Skredsviks socknar i Uddevalla kommun samt Foss socken i Munkedals kommun.
Sätesgårdar var Holma säteri[8][9] och Torps herrgård.[10]
Fornlämningar
[redigera | redigera wikitext]
Flera boplatser, en dös och tre gånggrifter från stenåldern har påträffats. Från bronsåldern finns flera gravrösen och ett 80-tal hällristningar i Backa hällristningsområde. Från järnåldern finns 200 gravar på flera gravfält.[6][11][12][7] Vindbräckastenen är Skandinaviens högsta bautasten.
Befolkningsutveckling
[redigera | redigera wikitext]Befolkningen ökade från 1240 1810 till 4070 1930 varefter den minskade till 2796 1960 då den var som lägst under 1900-talet. 1990 hade befolkningen på nytt ökat till 3363.[13]
Namnet
[redigera | redigera wikitext]Namnet skrevs 1391 Bragesätre och kommer från kyrkbyn. Efterleden innehåller säter, 'utmarksäng'. Förleden innehåller möjligen et mansnamn Braghi, troligare dock ett ånamn, Braga som innehåller braga, 'flamma, lysa'.[14]
Förr skrevs namnet Brasetters socken.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Svensk Uppslagsbok andra upplagan 1947–1955: Brastad socken
- ^ [a b] Harlén, Hans; Harlén Eivy (2003). Sverige från A till Ö: geografisk-historisk uppslagsbok. Stockholm: Kommentus. Libris 9337075. ISBN 91-7345-139-8
- ^ ”Församlingar”. Statistiska centralbyrån. https://www.scb.se/hitta-statistik/regional-statistik-och-kartor/regionala-indelningar/forsamlingar/. Läst 30 december 2022.
- ^ Om Bohusläns båtsmanskompanier
- ^ Administrativ historik för Brastad socken (Klicka på församlingsposten). Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- ^ [a b] Sjögren, Otto (1933). Sverige geografisk beskrivning del 4 Göteborgs och Bohus län, Älvsborgs, Skaraborgs och Värmlands län. Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 9941
- ^ [a b] Nationalencyklopedin
- ^ Holma, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Holma i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
- ^ Torp, i Carl Martin Rosenberg: Geografiskt-statistiskt handlexikon öfver Sverige, Stockholm 1882-1883
- ^ Fornlämningar, Statens historiska museum: Brastads socken
- ^ Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Brastads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- ^ Folkmängd 1810-1890 Brastad i Göteborgs och Bohus län, Demografiska databasen, Umeå universitet (läst 31 maj 2016)
- ^ Mats Wahlberg, red (2003). Svenskt ortnamnslexikon. Uppsala: Institutet för språk och folkminnen. Libris 8998039. ISBN 91-7229-020-X. https://isof.diva-portal.org/smash/get/diva2:1175717/FULLTEXT02.pdf
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- Andersson, Gunnar (1998). Brastad församling: födda, vigda, döda 1900-1925. Brastad: Brodalen. Libris 8515589
- Bergdahl Bulukin, Ewa (1985). Backa Brastad, Lysekils kommun. Fornlämningsmiljöer i Bohuslän, 99-1373067-8. Göteborg: Kulturmiljöenheten, Länsstyr. i Göteborgs och Bohus län. Libris 1935105
- Dialekt i Bro och Brastad: [dialektord, bemärkelsedagar, ordspråk och talesätt, berättelser från bygden m.m.]. Munkedal: Stångenäs hembygdsfören. 1993. Libris 7449358. ISBN 91-630-1654-0
- Holmberg, Axel Emanuel (1867). Bohusläns historia och beskrifning. D. 2, Norrviken, Sunnerviken och Oroust. Örebro. sid. 154-161. Libris 417491. https://runeberg.org/aehbhob/2/0156.html
- Kjellsson, Bengt (2008). Annat var det förr-: [en tillbakablick i Brastadbornas fotoalbum : butiker, arbetsplatser, nöjen och samhällsprofiler]. [Brastad: Bengt Kjellsson]. Libris 11355130
- Lindbergh, Nils (1987). Stångenäs-släkter: stamtavlor. D. 2, Brastad socken. Ed: Zackariasson. Libris 673215
- Nordström, John Anders (1972). ”Holma Säteri under äldre tid.”. Vikarvet 1970/1971 (26),: sid. 39-46 : ill.. 0349-0351. ISSN 0349-0351. Libris 9057141
- Rydstrand, Sven (1982[1959]). Stångenäs: [glimtar ur Bro och Brastads socknars historia] (Faks.-tr.). Ed: C. Zakariasson. Libris 318002
- Taube, Edvard (2001). ”Holma i Brastads socken, Göteborgs och Bohus län.”. Vikarvet 2000/2001 (40),: sid. 62-67. ISSN 0349-0351. ISSN 0349-0351 ISSN 0349-0351. Libris 3333495
Videoproduktioner
[redigera | redigera wikitext]- Folke Karlsson, Brastad Sjöman och byggnadsarbetare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1992. Libris 8427494
- Harry Alm, Brastad om smågatstensproduktionen. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1993. Libris 8427186
- Manuel Ferreira, Brastad stenhuggare. Lysekil: Fredh & Lipkin. 1999. Libris 8426012
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Arkiv relaterade till Brastads socken. Källa: Nationella arkivdatabasen, Riksarkivet.
- Föremål från Brastads socken. Källa: Digitalt Museum, Nordiska museet m.fl.
- Fornlämningar, Statens historiska museum: Brastads socken
- Fornminnesregistret, Riksantikvarieämbetet: Brastads socken Fornminnen i socknen erhålls på kartan genom att skriva in sockennamn (utan "socken") i "Ange geografiskt område"
- Brastads socken i C.M. Rosenberg (1882–1883). Geografiskt-statistiskt handlexikon över Sverige. Stockholm: A.V. Carlsons förlag.
- Brastads socken i Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon öfver Sverige i 7 band, Stockholm 1856-1870
| |||||