Bodil Mannheimer | |
Född | 8 mars 1935 Stockholm |
---|---|
Död | 5 december 2023 (88 år) Uppsala |
Utbildad vid | Göteborgs stadsteater |
Föräldrar | Edgar Mannheimer Majt Ericsson |
Släktingar | Otto Mannheimer den äldre (farfar) Otto Mannheimer den yngre (bror) |
IMDb SFDb |
Bodil Mannheimer, född 8 mars 1935 i Stockholm, död 5 december 2023 i Uppsala,[1] var en svensk skådespelare.
Biografi
Mannheimer utbildades vid Göteborgs Stadsteaters elevskola. Hon var engagerad vid Uppsala Stadsteater 1964–1994. År 2003 medverkade hon i Ella Lemhagens TV-serie Järnvägshotellet.
Hon var dotter till läkaren Edgar Mannheimer och hans första hustru Majt Ericsson (omgift de Maré) samt sondotter till advokaten och politikern Otto Mannheimer och halvsyster till kulturjournalisten Otto Mannheimer.[2]
Bodil Mannheimer är begravd på Kvibergs kyrkogård i Göteborg.[3]
Filmografi (urval)
- 1978 – Slumrande toner
- 1979 – Katitzi (TV-serie)
- 1981 – Hans Christian och sällskapet
- 1992 – Kusiner i kubik (TV-serie)
- 2000 – Skönheten
- 2003 – Järnvägshotellet (TV-serie)
Teater
Roller
År | Roll | Produktion | Regi | Teater |
---|---|---|---|---|
1963 | Värdshusvärdinnan Carlo Goldoni |
Kåre Santesson | Fästningsspelen i Varberg [4] | |
1965 | De vassa palmerna Elsa Grave |
Anita Blom | Upsala-Gävle stadsteater[5] | |
1966 | Yerma | Yerma Federico García Lorca |
Palle Granditsky | Upsala-Gävle stadsteater[6] |
1975 | Prästkappan Sven Delblanc |
Ulf Fredriksson | Upsala-Gävle stadsteater [7] | |
1976 | Hemmet Kent Andersson och Bengt Bratt |
Ulf Andrée | Upsala-Gävle stadsteater [8] |
Referenser
- ^ ”Bodil Mannheimer”. Fonus minnessidor. https://minnessidor.fonus.se/memorial_page/memorial_page_ads.php?order_id=4256218&set_site_id=2&cat=ads&sign=421d085e0fc82cf4a270020753790e75. Läst 16 december 2023.
- ^ Släkten Mannheimer i Svenska Släktkalendern 1984 s 255.
- ^ ”Mannheimer, Bodil”. SvenskaGravar.se. https://www.svenskagravar.se/gravsatt/4d4c6ab2-66c6-4097-8d9b-fb0fd464b8a8. Läst 12 november 2024.
- ^ Ebbe Linde (13 juli 1963). ”Rokoko i Varberg”. Dagens Nyheter: s. 7. https://arkivet.dn.se/tidning/1963-07-13/187/7. Läst 28 maj 2018.
- ^ Bengt Jahnsson (20 november 1965). ”Grave i Uppsala: En självklar teaterbegåvning”. Dagens Nyheter: s. 14. https://arkivet.dn.se/tidning/1965-11-20/11166-315/14. Läst 3 januari 2025.
- ^ Sven Barthel (5 februari 1966). ”Uppsalateatern spelar Lorca”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1966-02-05/11166-34/11. Läst 3 januari 2025.
- ^ Bengt Jahnsson (8 november 1975). ”Delblancs 'Prästkappan': Åtråvärt enkelt budskap”. Dagens Nyheter: s. 18. https://arkivet.dn.se/tidning/1975-11-08/303/18. Läst 18 juli 2018.
- ^ Bengt Jahnsson (7 februari 1976). ”En teater på väg bakåt”. Dagens Nyheter: s. 11. https://arkivet.dn.se/tidning/1976-02-07/36/11. Läst 18 juli 2018.