Birger Olof Isberg, född 25 april 1917 i Teurajärvi i Korpolombolo socken i Pajala kommun, död 22 juni 2015 i Stockholm, var en svensk tulltjänsteman.

Birger Isberg var son till Otto Isberg (1885-1961) och Anna Eugenia Isberg (1888-1975). Han växte upp i Teurajärvi och i Kiruna. Han hade fyra bröder och en syster, bland andra Fahle Isberg och Gunnar Isberg.

Hans äldste bror Fahle Isberg arbetade under andra världkriget på C-byrån på Försvarsstaben som chef för underrättelseverksamheten i norra Norrland. Fahle Isberg kom att spela en avgörande roll för den svenska delen av uppbyggnaden och driften av den norska kommunikationsbasen Kari 1943-1945 och de fyra amerikansk-engelsk-norska spanings- och sabotörsbaserna på svenskt territorium i Operation Sepals 1944-1945. Birger Isberg och den yngste brodern Gunnar engagerades också för att i hemlighet stödja Operation Sepals. Dessutom tjänade föräldrarnas våning på Brytaregatan i Kiruna som uppehåll för norska motståndsmän på väg till och från baserna.^[1] Birger Isberg var hemlig kurir vid sidan om sitt arbete på Generaltullstyrelsen. År 1941 ryckte han in på I19 och var officer i Skidlöparbataljonen i Kiruna 1944, där bland andra Stig Synnergren också var kurir för Sepalsbaserna. Birger Isberg åkte också till och från Stockholm på C-byråns uppdrag med tåg.

Från hösten 1944 till in på 1945 fick han i uppdrag att svara för en norsk hemlig spaningsbas med två norska motståndsmän i familjen Siikavuopios hus i Naimakka vid gränsälven Könkämää mot Finland.^[2][1][3]

År 1947 fick han - tillsammans med fadern Otto Isberg - kung Haakon VII:s frihetsmedalj för sina insatser för Norge.^[4] År 2002 hedrades bröderna Fahle, Birger och Gunnar Isberg under en ceremoni av USA:s tidigare försvarsattaché för sina insatser under kriget. ^[5][6]

Han arbetade efter andra världskriget som kammarskrivare på Generaltussstyrelsen i Stockholm till sin pension.

Birger Isberg gifte sig 1943 med Ulla Kristina Isberg (1917-2011).