Den här artikeln behöver fler eller bättre källhänvisningar för att kunna verifieras. (2023-05) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
Bernard Montgomery | |
![]() Montgomery med sin berömda basker. | |
Information | |
---|---|
Smeknamn | Monty |
Född | 17 november 1887 Kennington, London, Storbritannien |
Död | 24 mars 1976 (88 år) Alton, Hampshire, Storbritannien |
Begravningsplats | Holy Cross Churchyard, Binsted |
I tjänst för | Storbritannien |
Försvarsgren | Brittiska armén |
Tjänstetid | 1908–1958 |
Grad | Fältmarskalk |
Befäl | British Eighth Army (1942–1943) 21st Army Group (1943–1945) Brittiska Rhenarmén (1945–1946) Chief of the Imperial General Staff (1946–1948) Stf befälhavare för NATO (1951–1958) |
Slag/krig | Första världskriget Irländska frihetskriget Arabrevolten Andra världskriget |
Utmärkelser | Strumpebandsorden Bathorden Distinguished Service Order Mention in Despatches (9) Hederslegionen |
Bernard Law Montgomery, från 1946 1:e viscount Montgomery of Alamein (Lord Montgomery), ofta kallad "Monty", född 17 november 1887, död 24 mars 1976, var en brittisk militär, fältmarskalk från 1 september 1944. Under andra världskriget ledde han under general Harold Alexander de allierades 8:e armé i samband med slaget vid El-Alamein 1942, samt var under general Dwight D. Eisenhower högste befälhavare för de allierades markstridskrafter vid invasionen av Normandie 1944.
Biografi
Montgomery deltog som ung officer i första världskriget där han sårades. Han gifte sig med Betty Carver, änka till Oswald Carver, den 27 juli 1927. De fick en son. Den 19 oktober 1937 avled hans maka från ett ormbett, och Montgomery gifte sig aldrig på nytt.
Han var divisionschef under fälttåget i Frankrike i andra världskrigets början och chef för II Corps under reträtten till Dunkerque. I augusti 1942 utsågs han av Churchill till befälhavare för den brittiska 8:e armén i Egypten. Under Montgomerys ledning återvann 8:e armén sin styrka, samtidigt som Montgomery avvisade Churchills påtryckningar om anfall. I oktober 1942 ansåg han tiden mogen vilket ledde till segern vid El Alamein mot Erwin Rommels Afrikakår. Därefter pressades tyskarna och italienarna tillbaka till Tunisien. Montgomery har kritiserats för att inte ha drivit förföljandet tillräckligt kraftfullt, men han var besluten att inte råka ut för överraskande motgångar som hans företrädare råkat ut för så många gånger tidigare under ökenkriget. Montgomery planerade landstigningen på Sicilien under Dwight Eisenhowers befäl och ledde 8:e arméns framryckning i södra Italien.
I december 1943 lämnade han 8:e armén för att deltaga i planeringen av operation Overlord där han utsetts att leda marktrupperna. Under striderna i Normandie ledde han genom ett antal stora och grundligt genomförda offensiver de brittiska styrkorna till seger över tyskarna, dock inte utan mycket stora förluster. Montgomery ledde de brittiska marktrupperna på västfronten 1944–1945 och var ansvarig för såväl nederlag som segrar. Han planerade den misslyckade Operation Market Garden, men anses även som betydelsefull i besegrandet av den tyska Ardenneroffensiven.
Montgomery var tveklöst en skicklig militär men han var inte enkel att samarbeta med.
När Montgomery en gång ombads att nämna historiens tre största generaler, svarade han; "De andra två var Alexander den store och Napoleon."[1]
Befattningar
- Brigadier (brigadchef) 5 augusti 1937
- Generalmajor 21 maj 1938
- Generallöjtnant 22 juli 1941
- General 11 november 1942
- Fältmarskalk 1 september 1944,
- Brittisk militär befälhavare i Tyskland maj 1945- juni 1946,
- Chef för imperiets generalstab (CIGS) juni 1946- oktober 1948,
- Militärbefälhavare i Brysselpakten november 1948- mars 1951,
- Ställföreträdande överbefälhavare i NATO april 1951- september 1958.
Utmärkelser
Sovjetunionens segerorden, 5 juni 1945
Storkorset av Nederländska Lejonorden, 14 juli 1945[2]
- Hedersmedborgare i Bryssel, 12 september 1945[3]
Storkors av Hederslegionen
Bathorden
- Mentioned in dispatches
- Hedersmedborgare i Mons[4]
Storkors med stjärna med Virtuti Militari
1914–15 Star
Croix de Guerre
Legion of Merit
British War Medal
1939–45 Star
King George V Silver Jubilee Medal
Kung Georg VI:s kröningsmedalj
Victory Medal
War Medal 1939–1945
Italy Star
France and Germany Star
Africa Star
Distinguished Service Medal
Salomos orden
Storkors av Leopoldorden
Distinguished Service Order
Storkors av Vita lejonets orden
Silverkors av Virtuti Militari
Överkommendör av Legion of Merit
Storofficer av Leopold II:s orden
Riddare med storkors av Bathorden
Croix de guerre 1914–1918
Drottning Elizabeth II:s kröningsmedalj
Suvorovorden, första klass
Strumpebandsorden
Storofficer av Georg I:s orden
Storkors av Sankt Olavs orden
Médaille militaire
Croix de guerre
Tjeckoslovakiska krigskorset 1939–1945
Tjeckoslovakiens militärorden för frihet
Elefantorden
Tapperhetskorset
Se även
Källor
- ^ ANNO 76, [Årskalender], red. Madaleine Stevelius & Lars Lagerstedt, Förlagshuset Norden & Svenska Dagbladet, Malmö 1977, s. 183
- ^ läs online, www.nationaalarchief.nl .[källa från Wikidata]
- ^ läs online, datastore.brussels , läst: 1 december 2021.[källa från Wikidata]
- ^ Sud Presse.[källa från Wikidata]
Externa länkar
- Brittiska officerare, Bernhard Montgomery
Wikimedia Commons har media som rör Bernard Montgomery.
|
- Födda 1887
- Avlidna 1976
- Brittiska fältmarskalkar
- Personer i Storbritannien under andra världskriget
- Riddare av Strumpebandsorden
- Män
- Storkorset av Hederslegionen
- Storofficerare av Leopold II:s orden
- Deltagare i Ardenneroffensiven
- Brittiska militärer under 1900-talet
- Personer från London
- Deltagare i landstigningen i Normandie
- Mottagare av Elefantorden
- Mottagare av Nederländska Lejonorden
- Storkorset av Sankt Olavs orden
- Storkorset av Belgiska Leopoldsorden