| Baotou | |||||||||
| |||||||||
 "De tre hjortarnas torn" i centrala Baotou.
| |||||||||
| |||||||||
| Provins | Inre Mongoliet (prefekturer i Inre Mongoliet) | ||||||||
| Huvudort | Kundulun | ||||||||
| |||||||||
| |||||||||
| Större kinesiska nationaliteter |
| ||||||||
| Officiell webbplats | |||||||||
 Baotous läge i Inre Mongoliet, Kina. | |||||||||
| *Källa för folkmängd: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx Källa för folkmängd i stadsdistrikt: http://www.geohive.com/cntry/CN-15_ext.aspx | |||||||||
Baotou, eller Bugat på mongoliska, är en ort på prefekturnivå i det autonoma området Inre Mongoliet i norra Kina vid Gula floden. Den ligger omkring 150 kilometer nordväst om regionhuvudstaden Hohhot. Staden har omkring 1,3 miljoner invånare vilket gör den till den största staden i den västra halvan av regionen. I norr gränsar Baotou till den mongoliska provinsen Dornogobi.
Ortens mongoliska namn Buɣutu (Бугат) betyder "plats med hjortar" och Baotou kallas ibland för "hjortstaden" (Lùchéng, 鹿城) även på kinesiska.
Näringsliv
Sedan Folkrepubliken Kinas grundande 1949 har Baotou blivit ett regionalt centrum för den tunga industrin, i synnerhet stålindustrin. I Baotou finns en gruva i distriktet Bayan Obo som producerar hälften av världens tillgångar av sällsynta jordartsmetaller.[1]
Historia
Baotou är beläget i ett område som tidigare tillhörde den mongoliska tümed-stammen och blev en stad först 1809. Platsen för staden valdes då det var en bördig region i Gula flodens stora krök på Ordosplatån. 1923 fick orten järnvägsförbindelse med Peking, som sedan förlängdes till Yinchuan. Åren 1928-1954 ingick staden i provinsen Suiyuan, men införlivades därefter i den autonoma regionen Inre Mongoliet. Efter kommunisternas maktövertagande i Kina har regionen befolkningssammansättning förändrats dramatiskt och Baotou är idag en i stort sett en helt hankinesisk stad.[2]
Sevärdheter
I Baotou finns det två kloster som tillhör Gelug-skolan inom den tibetanska buddhismen, Wudangzhao (五当召) respektive Meidaizhao (美岱召).
Administrativ indelning
Baotou indelas i distrikt, ett härad och två mongoliska baner:[3]
- Stadsdistriktet Kundulun (昆都仑区 Kūndūlún Qū), 119 km², 440 000 invånare;
- Stadsdistriktet Donghe (东河区 Dōnghé Qū), 85 km², 380 000 invånare;
- Stadsdistriktet Qingshan (青山区 Qīngshān Qū), 67 km², 310 000 invånare;
- Stadsdistriktet Shiguai (石拐区 Shíguǎi Qū), 619 km², 60 000 invånare;
- Gruvdistriktet Bayan Obo (白云矿区 Báiyún Kuàng Qū), 303 km², 20 000 invånare;
- Stadsdistriktet Jiuyuan (九原区 Jiǔyuán Qū), 1 776 km², 220 000 invånare;
- Häradet Guyang (固阳县 Gùyáng Xiàn), 5 021 km², 210 000 invånare, huvudort är köpingen Jinshan (金山镇),
- Högra Tümedbaneret (土默特右旗 Tǔmòtè Yòu Qí), 2 368 km², 350 000 invånare, huvudort är köpingen Salaqi (萨拉齐镇);
- Förenade Darhan-Muminggan-baneret (达尔罕茂明安联合旗 Dá'ěrhǎn Màomíng'ān Liánhé Qí), 17 410 km², 110 000 invånare, huvudort är köpingen Bail Miao (百灵庙镇).
Klimat
Genomsnittlig årsnederbörd är 392 millimeter. Den regnigaste månaden är juli, med i genomsnitt 90 mm nederbörd, och den torraste är januari, med 1 mm nederbörd.[4]
Källor
- ^ "China Tightens Grip on Rare Minerals", New York Times, 2009-08-31.
- ^ Damian Harper m.fl., China, åttonde upplagan (Melbourne: Lonely Planet 2002), s. 916.
- ^ GeoHive - China, Inner Mongolia Arkiverad 4 mars 2016 hämtat från the Wayback Machine.
- ^ ”NASA Earth Observations: Rainfall (1 month - TRMM)”. NASA/Tropical Rainfall Monitoring Mission. Arkiverad från originalet den 19 april 2019. https://web.archive.org/web/20190419091014/https://neo.sci.gsfc.nasa.gov/view.php?datasetId=TRMM_3B43M&year=2014. Läst 30 januari 2016.