| Antalya | |
| Stad | |
 | |
| Land |  Turkiet
|
|---|---|
| Provins | Antalya |
| Koordinater | 36°53′00″N 30°42′00″Ö / 36.88333°N 30.70000°Ö |
| Befolkning | |
| - tätort | 1 344 000[1] (2019) |
| Grundad | ca 150 f.Kr. |
| Borgmästare | Muhittin Böcek (CHP) |
| Tidszon | TRT (UTC+3) |
  | |
| Webbplats: www.antalya.bel.tr | |
Antalya är en hamnstad med antika anor och en populär turistort i sydvästra Turkiet. Antalya är huvudstad i provinsen Antalya.
Historia
Antalya grundades ca 150 f.Kr. Området, kallat Pamfylien, ingick då i Pergamon-riket och staden fick namnet Attaleia (grekiska: Αττάλεια) efter dess grundare kung Attalos II.[2] Detta namn har sedan muterat i turkiskan via Adalia och Attalia till Antalya.
År 133 f.Kr. blev staden romersk och under det följande århundradet upprättades en regelrätt romersk provins i området.[3]
Efter romarrikets delning på 300-talet ingick området i Bysantiska riket, eller Östromerska riket. Antalya blev under den här perioden en av de största handelsstäderna längs Anatoliens sydkust.
Från 1070-talet erövrades allt större delar av Anatolien av oghuz-turkiska seldjuker, eller seljuqer. Antalyas betydelse minskade efter hand som staden både blev avskärmad och utsatt för konkurrerande makters strider.
År 1207 hamnade staden under det seldjukiska sultanatet Rum, med Konya som huvudstad.[4]
Efter det seldjukiska rikets sönderfall var Antalya huvudstad i furstendömet Teke (turkiska: Tekeoğulları Beyliği) 1321–1423. Under en kortare period, 1361–1373, var Antalya dock under cypriotiskt styre.
År 1423 hamnade Antalya under Osmanska riket, vilket varade i ytterligare 500 år. Ändrade handelsvägar gjorde att staden nu inte längre var samma handelscentrum som den en gång varit.
Efter första världskriget var det Osmanska riket i det närmaste utplånat, endast en liten del av Anatolien kvarstod. För Antalyas del innebar Sèvresfördraget 1920 att staden tillsammans med en stor del av sydvästra Anatolien hamnade under italienskt styre. Det följande turkiska självständighetskriget ledde dock till Lausannefördraget 1923, efter vilket Turkiska Republiken kunde utropas samma år, omfattande hela Anatolien, Östra Thrakien och Konstantinopel (Istanbul).
Geografi
Antalya ligger på Anatoliens (Mindre Asiens) sydkust, på slättlandet nedanför de omgivande västra Taurusbergen och med hamn inne i Antalyabukten, i östra delen av Medelhavet.
Geologi
Bergarter
Berggrunden kring Antalya är till stor del kalksten och i området finns ett flertal stora karstgrottor.
Slättområdet som Antalya är beläget på, nedanför bergen, har i huvudsak sedimentära bergarter som travertin och alluviala konglomerat.[5]
Om jordbävningsrisk
Turkiet ligger till största delen på den lilla anatoliska kontinentalplattan och dess norra och östra gränsområden. Det är störst risk för kraftiga jordbävningar i dessa gränsområden, vilket gör att de västligaste och östra delarna av landet, samt en nordlig båge däremellan, har de största riskerna för kraftiga jordbävningar.
Antalya ligger alltså inte i ett högriskområde, men under årens lopp har jordbävningar ändå satt sina spår. Bland annat kan detta ses i det som är kvar av de antika städerna i området, i form av skador på byggnadsverk, ibland reparerade sådana, och efter för stora skador helt övergivna städer.[6]
Klimat
Antalya har ett medelhavsklimat med varma, torra somrar och milda, nederbördsrika vintrar, och omkring 300 soliga dagar om året.[5]
Genomsnittliga temperaturer och nederbördsmängder i Antalya, månadsvis, baserat på mätningar 1929–2000:[7]
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Demografi
Antalya har vuxit till en storstad på kort tid. På 1950-talet hade staden en befolkning på ca 27 000[8] och i slutet av 2014 ett beräknat invånarantal på 1 068 099.[9]
Ekonomi
Viktiga näringar för staden med omgivning är framför allt turism, varvsindustri, jordbruk och därtill knuten lätt industri, samt malmbrytning av främst krom, mangan och kol.[2]
Sevärdheter (i urval)
I Antalya
- Kaleiçi – Den gamla, delvis muromgärdade delen av Antalya, som bjuder på ett antal historiska sevärdheter.
- Hadrianus port – Byggd till kejsar Hadrianus ära omkring år 130 e.Kr. Hadrianus lär ha besökt Antalya kring denna tid. Porten, med tre valv och flankerande torn, har inkorporerats i stadsmuren.
- Yivli minare-moskén (eller Alaaddin-moskén) – Där en tidigare moské från 1230 stått men förstörts, byggdes nuvarande till 1373. Idag härbärgerar moskébyggnaden Antalyas etnografiska museum.
- Den 38 m höga minareten, Yivli minare, står kvar från den ursprungliga moskén och är idag ett landmärke för gamla stan.
- Hıdırlık-tornet – Byggt under 100-talet e.Kr. och lär under åren ha använts både som befästning och fyrhus. Det är ca 14 m högt och byggt som ett runt torn på en kvadratisk bas.
I omgivningen
- Aspendos – Omkring 50 km öster om Antalya ligger ruinerna efter den antika staden Aspendos, som troligen grundades redan under hettiternas tid. Mest känd är den romerska teatern med 15 000 platser, som fortfarande används. Här finns också bland annat en av Anatoliens största, bevarade akvedukter.
- Karain-grottan (Karain Mağarası) – 27 km nordväst om Antalya ligger Karain-grottan, den största turkiska grottan med människolämningar från förhistorisk tid. Den har varit bebodd under åtminstone 25 000 år och man har hittat omkring 200 000 år gamla spår från Neandertalmänniska.[10]
Transport
Flygplats
Antalyas flygplats (IATA: AYT) är en internationell flygplats belägen 13 kilometer nordost om centrala Antalya och är södra Turkiets största flygplats.
Referenser
- ^ ”Turkey: Major cities and provinces”. citypopulation.de. http://citypopulation.de/Turkey-C20.html. Läst 13 december 2020.
- ^ [a b] Malcus, Bengt; Jönsson, Anders: Antalya i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 15 oktober 2015.
- ^ Lendering, Jona. ”Pamphylia”. Livius.org. http://www.livius.org/articles/place/pamphylia/. Läst 14 oktober 2015.
- ^ Mecit, Songül (2014). The Rum Seljuqs: Evolution of a Dynasty. Routledge. https://books.google.se/books?id=C1RKAgAAQBAJ&pg=PA83&lpg=PA83&dq=Antalya+1207+rum&source=bl&ots=lazd7tHhTQ&sig=lu4fUP39-amJK0bgaIr8-_ixdxU&hl=sv&sa=X&ved=0CC0Q6AEwA2oVChMI6a7-lc_HyAIV6P5yCh36CQ90#v=onepage&q=Antalya%201207%20rum&f=false
- ^ [a b] Ortaçeşme, Veli; Atik, Meryem (april 2012). Urban and Regional Landscapes in Antalya. Antalya: LE: NOTRE Landscape Forum 2012. http://forum.ln-institute.org/wp-content/uploads/2015/07/Landscape_Monograph_Antalya_short2.pdf. Läst 19 oktober 2015
- ^ Duggan, T.M.P. (25 augusti 2002). ”Recorded earthquakes in Antalya Province, the post-classical period”. Hürriyet Daily News. http://www.hurriyetdailynews.com/recorded-earthquakes-in-antalya-province-the-post-classical-period.aspx?pageID=438&n=recorded-earthquakes-in-antalya-province-the-post-classical-period-2002-08-25. Läst 18 oktober 2015.
- ^ ”Antalya, Turkey”. World Weather Information Service. World Meteorological Organization (WMO). http://worldweather.wmo.int/en/city.html?cityId=51. Läst 16 oktober 2015.
- ^ Altınaş, V (2009). ”Antalya Golden Orange Film Festival: Impacts on the Local Community”. i Raj, Razaq Raj; Musgrave, James. Event Management and Sustainability. CAB International. https://books.google.se/books?id=PT_wnQXNV-8C&pg=PA223&lpg=PA223&dq=antalya+city+1950&source=bl&ots=kPudH8nEgt&sig=8_uXrTYVjxc1kQzLpefY0RhpBNc&hl=sv&sa=X&ved=0CCoQ6AEwAmoVChMIg63i1MXHyAIVRYgsCh1Stwb_#v=onepage&q=antalya%20city%201950&f=false. Läst 16 oktober 2015
- ^ ”Turkey: Provinces and Major Cities”. City Population. http://citypopulation.de/Turkey-C20.html. Läst 15 oktober 2015.
- ^ ”Karain Cave”. Turkish Archaeological News. http://turkisharchaeonews.net/site/karain-cave. Läst 17 oktober 2015.
Externa länkar
Wikimedia Commons har media som rör Antalya.
|