Anna Casparsson

Anna Casparsson
	Anna Casparsson
	Marja och Anna Casparsson i Villa Snäckan.
Född	10 oktober 1861; Skeda församling, Sverige
Död	24 september 1961 (99 år); Saltsjöbadens församling, Sverige
Medborgare i	Sverige
Sysselsättning	Textilkonstnär, pianist, översättare
Barn	Marja Casparsson (f. 1901)
Föräldrar	Urban von Feilitzen; Lotten von Feilitzen
	Redigera Wikidata

Anna Charlotta Sophia Casparsson, född von Feilitzen 10 oktober 1861 i Skeda socken, död 24 september 1961 i Saltsjöbaden, var en svensk textilkonstnär och pianist.

Levnad

Anna Casparsson föddes på gården Lövingsborg (Löfvingsborg) strax söder om Linköping. Hennes föräldrar var skriftställaren Urban von Feilitzen och pianisten Lotten Lindblad, dotter till tonsättaren Adolf Fredrik Lindblad. Hon var gift med försäkringstjänstemannen Edvard Casparsson (1856–1923) och hade fyra barn, bland dem målaren Marja Casparsson.

Anna Casparsson och hennes man, som var utrikeskorrespondent i försäkringsbolaget Skandia, hade vid förra sekelskiftet nära kontakt med flera konstnärer i kretsen kring Konstnärsförbundet, bland annat Ernst Josephson och Anders Zorn. Makarna lät uppföra en av de första patriciervillorna i Saltsjöbaden 1896, Villa Snäckan. Där hölls salong för konstnärer,^[7] där Anna Casparsson spelade piano.^[8] Makarna är begravda på Skogsö kyrkogård.^[9]

Konstnärskap

Anna Casparsson började brodera på allvar mer än 60 år gammal på 1920-talet efter det att hennes son och hennes man dött. Hon hade ingen formell konstnärlig utbildning utanför musikens område. Först år 1945, vid 84 års ålder, hade hon sin offentliga debut, på en utställning i Saltsjöbaden. Samma år deltog hon i utställningen Nordiska konstnärinnor på Liljevalchs konsthall i Stockholm. År 1960 visades hennes verk på en separatutställning på Moderna Museet i Stockholm, vilken därefter i något mindre version visades på Göteborgs, Lunds och Skövde konsthallar, Norrköpings, Sundsvalls och Värmlands museer samt Eskilstuna konstmuseum.

Broderierna var vanligen utförda på ett bottenmaterial av siden eller sammet. På detta arbetade hon fram motiv med brodyrtråd, olikfärgade tygbitar, tofsar, spetsar, glasbitar, snörmakerier, pärlor, smycken och någon gång med oljefärg. Motiv hämtade hon ofta från sagornas värld. Casparsson finns representerad vid Nationalmuseum^[10] och Moderna Museet^[11] i Stockholm.

Film om Anna Casparsson

Anna Casparsson, kortfilm av Peter Weiss, 1960^[12]

Litteratur om Anna Casparsson

von Feilitzen, Fredrik, Anna Casparsson, i Robbert, Louise (Red.) "Den otroliga verkligheten" 13 kvinnliga pionjärer (Stockholm1994) sid. 90-105, 118-122, 229. Litteraturförteckning sid. 241.
Robbert Louise, red (1994). "Den otroliga verkligheten": 13 kvinnliga pionjärer : Ester Almqvist .... Katalog / Prins Eugens Waldemarsudde, 0282-0323 ; 31. Stockholm: Carlsson. Libris 7666438. ISBN 91-7798-882-5 (korr.) (inb.)
Theliander, Christina (2012). Anna Casparsson och konstnärsrollen. C-uppsats, Konst- och bildvetenskap. Institutionen för kulturvetenskaper, Göteborgs universitet.
Westman, Lars; Hertzman-Ericson Lo, Larsson Per (1996). Om X-et och Saltsjöbaden. X-etsällskapets årsskrift, 99-2368308-7 ; 6. Stockholm: Carlsson. Libris 7622096. ISBN 91-7203-107-7 (inb.)

Fotnoter

^ [a b c] Sveriges dödbok, läst: 3 april 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ KulturNav, KulturNav-ID: 5df69aab-e3a2-4a82-9cc2-df27d9b1ad2e, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: anna-casparsson nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Artnet, Artnet konstnärs-ID: anna-casparsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}
^ Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}
^ Libris, Kungliga biblioteket, 18 maj 2017, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}
^ Barbro Werkmäster: Att överskrida sina gränser – om kvinnliga modernister, i De berömda och de glömda – kvinnliga svenska modernister 1900-1930, Mjellby konstmuseum, Halmstad 2006
^ se Vera Nilssons blyertsteckning Anna Casparsson vid pianot i Göran M. Silfverstolpe; Vera Nilsson, Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok nr 95, Udevalla 1986
^ SvenskaGravar
^ Nationalmuseum
^ Moderna Museet
^ Staffan Lamm var fotograf för filmen. Delar av filmen ingår i Staffan Lamms film Fantasterna från 1985

Källor

Svenskt konstnärslexikon del I sid 290 Allhems förlag Malmö

Externa länkar

Casparsson, Anna i Libris

[185d0575ea8aba8770517a6f49f18e65640a71dc-1] [a b c] Sveriges dödbok, läst: 3 april 2018.^{[källa från Wikidata]}

[50c9c6085b2d7632c16464739d64da56fb78b28b-2] KulturNav, KulturNav-ID: 5df69aab-e3a2-4a82-9cc2-df27d9b1ad2e, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[8f111dcc6e5076da917dfedd7eb1b272bef0712c-3] Nationalencyklopedin, Nationalencyklopedin-ID: anna-casparsson nationalencyklopedin, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[022df5156ae904141dc2672ed347dcc19c027028-4] Artnet, Artnet konstnärs-ID: anna-casparsson, läst: 9 oktober 2017.^{[källa från Wikidata]}

[cae8f7b6763e175d80b4b63b2edcd59cea5b743e-5] Konstnärslistan (Nationalmuseum), 12 februari 2016, läs online, läst: 28 februari 2016.^{[källa från Wikidata]}

[f8e4860be8ac7e33d378b35e4c3b87b24977f19a-6] Libris, Kungliga biblioteket, 18 maj 2017, läs online, läst: 24 augusti 2018.^{[källa från Wikidata]}

[7] Barbro Werkmäster: Att överskrida sina gränser – om kvinnliga modernister, i De berömda och de glömda – kvinnliga svenska modernister 1900-1930, Mjellby konstmuseum, Halmstad 2006

[8] se Vera Nilssons blyertsteckning Anna Casparsson vid pianot i Göran M. Silfverstolpe; Vera Nilsson, Sveriges Allmänna Konstförenings årsbok nr 95, Udevalla 1986

[9] SvenskaGravar

[10] Nationalmuseum

[11] Moderna Museet

[12] Staffan Lamm var fotograf för filmen. Delar av filmen ingår i Staffan Lamms film Fantasterna från 1985

[1]

[2]

[3]

[4]

[5]

[6]

[7]

[8]

[9]

[10]

[11]

[12]