Anders Fryxell | |
Anders Fryxell, målning från år 1852 portrait av Alexander Wetterling | |
Född | 7 februari 1795 Edsleskog |
---|---|
Död | 21 mars 1881 (86 år) Stockholm |
Begravd | Sunne kyrkogård, Värmland |
Medborgare i | Sverige |
Utbildad vid | Uppsala universitet |
Sysselsättning | präst, rektor, författare |
Befattning | |
Rektor[1] Stol nummer 1 i Svenska Akademien (1841–1881)[2] | |
Arbetsgivare | Svenska kyrkan |
Noterbara verk | Berättelser ur svenska historien till ungdomens tjenst Ack Värmeland, du sköna |
Maka | Juliana Lagergren |
Barn | Eva Fryxell |
Föräldrar | Mathias Fryxell och Eva Lovisa Fryxell, född Ekman |
Släktingar | Olof Fryxell (syskon) |
Utmärkelser | |
Professors namn | |
Redigera Wikidata |
Anders Fryxell, född 7 februari 1795 i Edsleskog i Dalsland, död 21 mars 1881 i Stockholm, var en svensk präst, historiker och skolman. Han blev främst känd för bokverket Berättelser ur svenska historien.
Biografi
Fryxell var son till kontraktsprosten Mathias Fryxell (1751–1817) och Eva Lovisa Fryxell, född Ekman (1768–1825). Han var bror till Olof Fryxell. Han gifte sig 1825 med Juliana Lagergréen (1804–1868), dotter till assessorn Alexander Lagergréen.[3]
Fryxell var far till Eva Fryxell och farfar till Karl Axel Fryxell.[4] Anders Fryxell var farfars far till konstnären, författaren och sagoboksförfattaren Karin Fryxell (1911–2003). Karin Fryxell skrev biografin om sin farfars far Boken om Anders, En värmlandskrönika om Anders Fryxell. Boken utkom åren 1981–1984.
Fryxell blev student vid Uppsala universitet 1813, lärare i Arvid August Afzelius skola i Stockholm 1817, prästvigd 1820, lärare i Maria skola i Stockholm 1822, rektor där 1828, titulärprofessor 1833, kyrkoherde i Sunne församling 1835, kontraktsprost 1836, ledamot av Svenska Akademien 1840 och teologie doktor 1845.[4]
Under studietiden stod Fryxell en tid nyromantikerna nära, blev medarbetare i Poetisk kalender och offentliggjorde där sångspelet "Värmelandsflickan", där den kända sången Ack Värmeland, du sköna, du härliga land ingår. Hans rationalistiska och utilistiska läggning avlägsnade honom dock snart från nyromantiken och han skulle i fortsättningen i sina polemiska Bidrag till Sveriges litteraturhistoria uppträda som dess svurne fiende. I 1820-talets livliga diskussion om undervisningsväsendet gjorde den unge Fryxell betydelsefulla inlägg. Den anonymt utgivna broschyren Förslag till enhet och medborgerlighet i de allmänna undervisningsverken (1823) förfäktade i skarp motsats mot det nyhumanistiska bildningsidealet en allmänt medborgerlig realistisk uppfostran och gav ett flitigt och länge använt slagord, "enhet och medborgerlighet" åt det borgerligt-realistiska skolprogrammet.[4]
Gentemot latinherraväldet krävde han att svenska skulle vara grundläggande för skolans språkundervisning, och tog ett av de första stegen för dess inarbetande på denna plats genom sin Svensk språklära till skolornas tjänst (13:e upplagan 1865), som från 4:e upplagan 1832 utökades med en översikt över svenska språket och litteraturens historia. Den uppmärksamhet som Fryxells pedagogiska intresse tilldrog sig gjorde att den 1825 tillsatta stora uppfostringskommittén gjorde honom till adjungerad medlem, senare kallade honom till rektor över sin försöksanstalt Nya Elementarskolan i Stockholm. Redan före skolans öppnande 1828 utbytte han dock rektoratet mot ett vid Maria skola.[4]
De nya principerna fick även tillämpning på flickors undervisning, då Fryxell 1831 under Johan Olof Wallins protektorat och medverkan grundade Wallinska flickskolan, som han ledde fram till 1834. Hans lärarverksamhet avbröts, då han 1836 tillträdde Sunne stora pastorat; från kyrkoherdesysslan här fick han från 1847 årligen förnyad tjänstledighet för att på heltid kunna ägna sig åt sitt författarskap.[4]
Fryxells pedagogiska intresse blev även utgångspunkt för hans främsta kulturella insats, hans historiska författarskap. Enligt egen uppgift kom inspirationen sedan han fått uppdraget att recensera en lärobok i historia, något som väckte till liv hans barndoms sagominnen, och lust att själv få porträttera de gamla historiska hjältarna. 1823 utkom första delen av hans Berättelser ur svenska historien till ungdomens tjenst.[5] Med del sex hade Fryxell 1832 nått fram till Gustav II Adolfs död. Han stod nu på höjden av sitt rykte som historisk författare. Berättandet hade dock med tiden börjat ändra karaktär. De första delarna skrevs helt utan någon forskning. Källorna var äldre historiker, vars berättelser Fryxell broderade ut till spännande berättelser. Från och med beskrivningarna av det sena 1500-talet ansåg sig Fryxell dock behöva förlita sig på arkivforskning, även om han höll fast vid sin målsättning att skriva för ungdomen och de bredare folkliga lagren. Med de fyra delarna om Kristinas förmyndares och hennes egen regerings historia (1838–42) omlades dock planen fullständigt. Uppgiften blev anspråksfullare, och verket blev nu en på självständiga forskningar stödd historia. Omfånget svällde samtidig oerhört, i 10 delar hade skildringen förts fram till 1654, i 36 inrymdes de följande 117 åren till Gustaf III:s revolution 1772. Eftersom Fryxell främst utgick från att biografera de historiska personerna, kom statslivets utveckling att få en mer undanskymd plats i dessa verk.
Fryxell tillgodogjorde sig ett mycket stort källmaterial under sitt arbete, och bröt även ny mark genom att sina studier utnyttja utländska arkiv. Från sina avskrifter gjorda en forskningsfärd 1834–35 utgav han Handlingar rörande Sveriges historia ur utländska arkiver (4 band, 1836–43). Fryxell kom att komma i konflikt med Erik Gustaf Geijer i och med att han föredrog att gentemot kungamaktens politik framhäva adels förtjänster om frihet och framsteg. Främst kom den till uttryck i hans mot Geijer riktade stridsskrift Om aristokratfördömandet i svenska historien (1845, i nya häften fortsatt till 1850), och var närmast föranledd av Geijers yttrande om drottning Kristinas förhållande till aristokratin, ur vars hand hon i själva verket ryckt Sveriges spira för att trycka den i en starkare hand än hennes egen. Ridderskapet och adeln gav vid 1847 års riksdag som bevis på sin erkänsla Fryxell sin stora guldmedalj. Med tiden hårdnade dock kritiken mot hans arbete från yngre, mer källkritiskt skolade forskare. Fryxell fortsatte dock att bemöta kritiken och fortsatte sitt arbete till slutet. Verkets sista och 46:e del utkom 1879, 56 år efter den första. Hela sin samling av avskrifter och anteckningar överlämnade han kort före sin död till Kungliga biblioteket. 1882 utkom genom dottern Evas försorg en samling efterlämnade uppsatser av Fryxell under titeln Bidrag till Sveriges historia efter 1772. En ny oförändrad upplaga av "Berättelserna" utgavs 1900–04.[4]
Strax före sin död mottog Fryxell ett brev från skalden Viktor Rydberg, i vilket denne skrev: "Ni var, utan att veta det, min barndoms och ungdoms käraste lärare och vän näst honom, som Nya testamentet gav mig."[6]
Hans gravvård återfinns på Sunne kyrkogård i Värmland.
Fryxell blev ledamot av Samfundet Pro Fide et Christianismo 1831, Det Kongelige Nordiske Oldskriftselskab i Köpenhamn 1834, Svenska Fornskrift-Sällskapet 1844, Kungliga Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1834, Kungliga Vetenskapsakademien 1847, Svenska Akademien 1840 och av Det Kongelige Norske Videnskabers Selskab i Trondheim 1872.
Inflytande
Mera krönikör än vetenskapsman har Fryxell ändå ansetts som en av Sveriges främsta historiska författare. Han inspirerade flera skönlitterära författare, såsom Zacharias Topelius i Fältskärns berättelser, Viktor Rydberg i Fribytaren på Östersjön, Verner von Heidenstam i Svenskarna och deras hövdingar, Carl Snoilsky i Svenska bilder och August Strindberg i Svenska folket i helg och söcken.[7][8]
År 1909 namngavs Fryxellsgatan i Stockholm efter honom.[9]
År 1910 restes en byst av Fryxell utanför Kungliga biblioteket, gjord av skulptören Walter Runeberg. Samma år sattes en likadan byst upp utanför Sunne kyrka.[10]
Den 12 september 1927 fick Fryxell, av biskop Eklund från Karlstad, en minnessten rest över sig vid födelsegården i Dalsland .[11]
Bibliografi
- Berättelser ur svenska historien 1823–1879.
- Förslag till enhet och medborgerlighet i de allmänna undervisnings-verken. Stockholm. 1823. Libris 2427319. https://runeberg.org/enhetmedb/
- Om vexelundervisningens användbarhet. Tal, hållet vid allmänna års-sammankomsten d. 19 maj 1824, uti sällskapet för vexelundervisningens befrämjande. Stockholm. 1824. Libris 2427318
- Svensk språklära: till skolornas tjänst. Stockholm. 1824, 7:e upplagan 1837. Libris 1034671. https://runeberg.org/svsprakl/
- Anmärkningar vid läran om partiklarne. Aftr.ur tidskr.Svea. Upsala. 1830. Libris 2655128
- Karakteristik af tiden och de utmärkta handlande personerna i Sverige från år 1592 till 1600. Skrift, som vunnit stora priset i akademien. även i : Svenska akademiens handlingar ifrån år 1796. D.14.. Stockholm. 1831. Libris 2655138
- Försök att närmare bestämma frågorna om undervisningsverkens reform. Stockholm. 1832. Libris 2018403
- Kort sammandrag af swenska historien, till folkskolornas tjenst utg. Stockholm. 1835. Libris 2655141
- Handlingar rörande Sverges historia. Stockholm. 1836–1843. Libris 387152. https://runeberg.org/afhandlsve/ – Ur utrikes arkiv samlade och utgivna av Anders Fryxell. – 4 delar.
- Inträdes-tal hållet i Svenska akademien [över Johan Olof Wallin] den 23 maj 1841. [Med anmärkningar.]. [Stockholm]. 1845. Libris 2994827
- Om aristokrat-fördömandet i svenska historien jemnte granskning av tvenne blad i prof. Geijers trenne föreläsningar. Stockholm: Wahlström. 1845–1850. Libris 389967. https://runeberg.org/aristoford/
- Orsakerna till den historiska orättvisa, hvarmed katholska tidehvarfvet blifvit i Sverige behandladt: Tal vid prestmötet i Carlstad den 15 Junii 1847. [Carlstad]. 1848. Libris 2655150
- Äreminne öfver kongl. rådet och fältmarsalken grefve Erik Dahlberg.: Uppläst i Svenska akademien den 20 december 1848. [Stockholm]. 1851. Libris 2655153
- Undersökning om konung Carl XI:s sista sjukdom och död: Uppläst i K.Vitterhets Historie och Antiqvitets Akademien i januari 1852. [Jämte: Fryxell, A., Om beskyllningen mot frih. Jak. Burenskiöld, att hava sökt hindra konung Carl XII:s hemresa år 1715.]. Ur:K.Vitt.Hist. och Ant.akad:s handlingar. D. 21.. Stockholm. 1856. Libris 2655152
- Bidrag till Sverges litteratur-historia. Stockholm: Hierta. 1860–1862. Libris 1919278. https://runeberg.org/afbtsvlihi/ – 9 volymer.
- Häfte 1, Leopoldska tidehvarfvet.. 1860. Libris 1919282. https://runeberg.org/afbtsvlihi/1/
- Häfte 2, Atterbom: striden mellan akademismen och fosforismen 1810–1816. 1860. Libris 1919286. https://runeberg.org/afbtsvlihi/2/
- Häfte 3, Tegnér: striden mellan neutrer och fosforister inom poesiens och filosofiens områden 1815–1821. 1860. Libris 1919291. https://runeberg.org/afbtsvlihi/3/
- Häfte 4, J.O. Wallin: neutrer och fosforister på religiositetens område 1816–1821. 1860. Libris 1919292. https://runeberg.org/afbtsvlihi/4/
- Häfte 5, Fosforismens upplösning och fall: Götiska skolan. 1860. Libris 1919295. https://runeberg.org/afbtsvlihi/5/
- Häfte 6, Geijer: Uppsala-ultraismen. 1861. Libris 1919301. https://runeberg.org/afbtsvlihi/6/
- Häfte 7, Striden mellan uppsala-ultraismen och stockholms-liberalismen.. 1861. Libris 1919304. https://runeberg.org/afbtsvlihi/7/
- Häfte 8, Geijers avfall och ultraismens fall. 1861. Libris 1919309. https://runeberg.org/afbtsvlihi/8/
- Häfte 9, Strödda anmärkningar om tidehvarfvet efter 1840.. 1862. Libris 1919311. https://runeberg.org/afbtsvlihi/9/
- Öfnings-och exempelbok för inlärandet af ortografi, etymologi och syntax enligt Svenska språklärans 12:e upplaga. Stockholm. 1862. Libris 2655154
- Olika uppfattningar af Sveriges frihetstid. Stockholm. 1870. Libris 2655146
- Anmärkningar mot Bernhard von Beskows skrift: Karl XII i Alt-Ranstadt. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1 ; 4:4. Stockholm: Norstedt. 1878. Libris 1964701
- Genmäle till herr R.L. Tafel angående Swedenborg. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1 ; 5:6. Stockholm: Norstedt. 1879. Libris 1965126
- Några anteckningar om frihetstidens partier Mössor och Hattar. Historiskt bibliotek, 99-0432296-1 ; 5:9. Stockholm: Norstedt. 1879. Libris 1965133
- Bidrag till Sveriges historia efter 1772: uppsatser, berättelser och minnen. Stockholm: Hierta. 1882. Libris 1259953. https://runeberg.org/afbtsvhi/
- Min historias historia: autobiografisk uppsats. Stockholm: J. Seligmann & K. 1884. Libris 1596965. https://runeberg.org/faminhist/ – Försedd med upplysningar och utgifven af Eva Andr:a Fryxell.
- Berättelser ur svenska historien (Ill. uppl.). Stockholm. 1894–1902. Libris 8217127 – Illustrerad upplaga i 6 volymer.
- Berättelser ur svenska historien. Nationalupplagan. Stockholm: Norstedt. 1900–1904. Libris 1755046 – Utgåva i 46 volymer.
- Berättelser ur svenska historien ([Ny utg.] /i urval av Axel Strindberg). Stockholm: Gidlund. 1982–1983. Libris 321471 – Ny utgåva i 4 band i urval av Axel Strindberg.
- Brevväxling. Ur Svenska akademiens arkiv, 99-0220558-5. Stockholm. 1959–1961. Libris 1406208 Bernhard von Beskows och Anders Fryxells brevväxling utgiven av Torgny Höjer i 3 band. – Särtryck ur: Svenska akademiens handlingar ifrån år 1886 ; 67–69.
Referenser
Noter
- ^ Anders Fryxell, Svenskt biografiskt lexikon, Svenskt Biografiskt Lexikon-ID: 14527, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Fryxell, Anders, historiker, skolman, präst, Svenska Akademin ledamotsregister: fryxell-anders, läst: 17 juli 2020.[källa från Wikidata]
- ^ ”Lagergréen nr 391”. Adelsvapen-Wiki. https://www.adelsvapen.com/genealogi/Lagergr%C3%A9en_nr_391#TAB_20. Läst 22 juli 2022.
- ^ [a b c d e f] Svensk uppslagsbok, Malmö 1932
- ^ Metz, Edvard (18 april 2002). ”Fryxell inspirerade konstnärer och författare”. Populär Historia. https://popularhistoria.se/sveriges-historia/fryxell-inspirerade-konstnarer-och-forfattare. Läst 22 juli 2022.
- ^ Grimberg, Carl. ”316 (Svenska folkets underbara öden / VIII. 1809 års män, Karl Johans och Oskar I:s tid samt Vårt näringsliv och kommunikationsväsen under teknikens tidevarv 1809-1859)”. runeberg.org. https://runeberg.org/sfubon/8/0318.html. Läst 12 mars 2023.
- ^ Hägg, Göran (1999). Den svenska litteraturhistorien ([Ny utg.]). Stockholm: Wahlström & Widstrand. Libris 7282926. ISBN 91-46-17629-2
- ^ Den svenska litteraturen. 3, De liberala genombrotten : 1830–1890. Stockholm: Bonnier Alba. 1993. Libris 1682394. ISBN 91-34-51412-0
- ^ Westlund, Stahre, Börje, Nils-Gustaf (1986). Stockholms gatunamn : innerstaden. Läst 19 december 2016
- ^ ”Anders Fryxell”. Edsleskogs Hembygdsförening. 3 augusti 2020. https://www.hembygd.se/edsleskog/fran-sockneboken-del-3/anders-fryxell. Läst 6 januari 2023.
- ^ Svenska Dagbladets årsbok : 1927, red. Erik Rudberg & Edvin Hellblom, Stockholm 1928, s. 31
Tryckta källor
- Svenska släktkalendern 1914, Gustaf Elgenstierna, Albert Bonniers Förlag, Stockholm 1913 s. 289
Vidare läsning
- Adlersparre, Carl August (1846). Anders Fryxell såsom politisk och historisk skriftställare: med anledning af ingressen uti hans senaste arbete: "Om aristokratfördömandet i Svenska Historien .... Stockholm: Hörberg. Libris 1937117
- Bergman, Johan (1902). Anders Fryxell: Sveriges populäraste häfdatecknare. Studentföreningen Verdandis småskrifter, 99-0470915-7 ; 108. Stockholm: Bonnier. Libris 1728568
- Beskow, Bernhard von; Höjer, Torgny; Fryxell, Anders (1959–1961). Brevväxling. Ur Svenska akademiens arkiv, 99-0220558-5. Stockholm. Libris 1406208
- Eichhorn, Christoffer (1879). Bellman och hans senaste biograf: granskning af prof. Anders Fryxells teckning af Carl Michael Bellman och nya bidrag till dennes lif och karakteristik. Stockholm: Bonnier. Libris 1596497
- Forssell, Hans (1882). Anders Fryxell: minnesteckning. Stockholm: Norstedt. Libris 2018435
- Fryxell, Anders; Fryxell Eva Andr:a (1884). Min historias historia: autobiografisk uppsats. Stockholm: J. Seligmann & K. Libris 1596965
- Fryxell, Karin (1981–1984). Boken om Anders: en Värmlandskrönika om Anders Fryxell. Stockholm: Proprius. Libris 243560
- Geijer, Erik Gustaf (1846). Svar till professor Fryxell. Stockholm. Libris 10400707
- Hedin, Adolf (1861). Några ord om historisk bevisning och om konsten att citera: bidrag till en granskning af professor And. Fryxells Bidrag till Sveriges litteratur-historia. Upsala. Libris 713975
- Lagerlöf, Selma (1910). Anders Fryxell. Selma Lagerlöf om Fryxell, hennes tal vid monumentets aftäckningsakt. Libris 14700900. https://litteraturbanken.se/f%C3%B6rfattare/Lagerl%C3%B6fS/titlar/TrollOchM%C3%A4nn/sida/263/etext
- Matz, Edvard (2002). ”Fryxell inspirerade konstnärer och författare”. Populär historia 2002:1,: sid. 66–68 : ill.. 1102-0822. ISSN 1102-0822. http://www.popularhistoria.se/artiklar/fryxell-inspirerade-konstnarer-och-forfattare/. Libris 10221280
- Nilsson, Torbjörn (2000). ”Anders Fryxell – adelns eller folkets historiker?”. Biblis (Tidskrift) 2000(3):3/4 = nr 11/12,: sid. 40–42. 1403-3313. ISSN 1403-3313. Libris 9717824
- Olsson, Bror (1964). Anders Fryxell och hans berättelser ur svenska historien. Stockholm. Libris 1513373
- Olsson, Henry (1930). Anders Fryxell som Uppsalastudent och fosforist: till den värmländska landskapsromantikens ursprung. Uppsala: Wretman. Libris 1341539
- Reimers, Gerd (1993). ”Barndomshem för snillen. Ragnar Lodbrok från Edsleskog : Anders Fryxell (1795–1881)”. Lärdom och idyll : prästgården som bildningsmiljö (1993): sid. 94–100. Libris 2327097
- Toijer, Daniel (1967). [Anders Fryxell och hans historieverk]. Karlstad: Värmlands museum. Libris 1955075
- Torstendahl, Rolf (2009). ”En outsider i historikerskrået”. Svenska historiker : från medeltid till våra dagar (2009): sid. [192]–200. Libris 11749159
Externa länkar
- Wikimedia Commons har media som rör Anders Fryxell.
- Berättelser ur svenska historien Vol. 39–40
- Rolf Torstendahl: Anders Fryxell i Svenskt biografiskt lexikon
- Anders Fryxell (1795–1881) hos Litteraturbanken
- Anders Fryxell i ledamotsregistret hos Svenska Akademien
|
- Ledamöter av Svenska Akademien
- Svenska historiker
- Ledamöter av Kungliga Vetenskapsakademien
- Ledamöter av Vitterhetsakademien
- Ledamöter av Norske Videnskabers Selskab
- Personer från Edsleskogs socken
- Födda 1795
- Avlidna 1881
- Män
- Ledamöter av Samfundet Pro Fide et Christianismo
- Svenska innehavare av professors namn
- Mottagare av Serafimerorden
- Värmländska författare