 |
Den här artikeln behöver källhänvisningar för att kunna verifieras. (2022-10) Åtgärda genom att lägga till pålitliga källor (gärna som fotnoter). Uppgifter utan källhänvisning kan ifrågasättas och tas bort utan att det behöver diskuteras på diskussionssidan. |
| Artikulationsställen |
| Labiala |
| Bilabiala |
| Labiodentala |
| Linguolabiala |
| Koronala |
| Interdentala |
| Dentala |
| Retroflexa |
| Alveolara |
| Postalveolara |
| Alveolopalatala |
| Dorsala |
| Palatala |
| Labiopalatala |
| Velara |
| Labiovelara |
| Uvulara |
| Faryngala |
| Epiglottala |
| Glottala |
| Se även: artikulationssätt · Kategori:Konsonantljud |
|
Den här sidan kan innehålla fonetisk information skriven med IPA, som kan krångla i vissa webbläsare. Hjälp. |
| Redigera den här mallen |
En alveolopalatal fon uttalas genom att tungryggen trycks mot tandvallen. I praktiken grupperas de icke-frikativa alveolopalatala konsonanterna för det mesta med de dentala, de alveolara och de postalveolara, då dessa grupper mycket sällan står i fonemisk kontrast med varandra.
I svenskan finns två alveolopalatala konsonanter:
- en tonlös frikativa: tonlös [ɕ] (det svenska tje-ljudet i ord som tjock, kött eller kjol).
- en tonande frikativa: (ett hårt ljudande svenskt ji-ljud i ord som jord, gärna, gjuten eller ljus).
