Aleksandr Sergejevitj Dargomyzjskij (ryska: Александр Сергеевич Даргомыжский), född 14 februari 1813 i Guvernementet Tula, död 17 januari 1869 i Sankt Petersburg, var en rysk tonsättare och pianist.

Dragomyzjskij fick tidigt undervisning i piano och var vid 20 år en framstående pianist. Han var till en början statstjänsteman, men efter att ha blivit bekant med Michail Glinka 1834, kom han att ägna sig åt musiken. Han levde mestadelen av sitt liv i Sankt Petersburg och valdes 1867 till ordförande i Ryska musiksällskapet. Han var vid sidan av Glinka den mest betydande föregångaren till den nyryska skolan.

Den första operan, Esmeralda, blev 1839 en publikframgång. Den följdes av operorna Rusalka, efter ett verk av Aleksandr Pusjkin och som bygger på rysk folkmusik, samt Kamennij gost (Stengästen). Dragomyzjskij har även skrivit orkesterfantasier, danser och sånger, allt i rysk stil, samt en självbiografi, utgiven av Nikolaj Findeisen 1922.

• Esmeralda, opera, 1839
• Rusalka, opera, 1855
• Bacchusfesten, Kantat, 1848
• Bolero, för orkester, 1839
• Fantasie-Scherzo Baba-Jaga, för orkester, 1862
• Smårysk kosackdans, för orkester, 1864
• Finsk fantasi, för orkester, 1867
• Stengästen, opera fullbordad av César Cui och Nikolaj Rimskij-Korsakov. Uruppförd 1872
• flera Lieder, såsom Ormen, Titulärrådet, Den gamle korpralen.
• Smärre pianostycken och variationsverk

• Svensk uppslagsbok. Malmö 1931.
• Sohlmans musiklexikon: nordiskt och allmänt uppslagsverk för tonkonst, musikliv och dans. Stockholm: Sohlman. 1948–1952. sid. 1053-1054 (Band 1). Libris 8198860 

• Dissinger, Bettina (2001). Die Opern von Aleksandr Dargomyžskij. Europäische Hochschulschriften. Reihe XXXVI, Musikwissenschaft, 0721-3611 ; 208. Frankfurt am Main: Lang. Libris 5422790. ISBN 3-631-37239-6 

• Dargomysjskij, Aleksandr Sergejevitj i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1906)