| 11772 Jacoblemaire | |
| Upptäckt[1] | |
|---|---|
| Upptäckare | Palomar–Leiden survey, T. Gehrels, CJ van Houten, I van Houten-Groeneveld |
| Upptäcktsplats | Palomarobservatoriet |
| Upptäcktsdatum | 29 september 1973 |
| Beteckningar | |
| MPC-beteckning | (11772) Jacoblemaire |
| Alternativnamn | 4210 T-2, 1994 NQ1, 1954 HB[1] |
| Uppkallad efter | Jacob Le Maire[2] |
| Småplanetskategori | Asteroidbältet |
| Omloppsbana[1] | |
| Epok: 21 januari 2022 | |
| Aphelium | 2,9670 AU |
| Perihelium | 2,3648 AU |
| Halv storaxel | 2,6659 AU |
| Excentricitet | 0,1129 |
| Siderisk omloppstid | 1589,8 d (4,35 år) |
| Medelanomali | 213,177° |
| Inklination | 5,03° |
| Longitud för uppstigande nod | 145,169° |
| Periheliumargument | 41,488° |
| Fysikaliska data[1] | |
| Diameter | 4,09 km |
| Albedo | 0,419 |
| Absolut magnitud (H) | 13,75 |
11772 Jacoblemaire eller 4210 T-2[1] är en asteroid i huvudbältet som upptäcktes den 29 september 1973 av den nederländsk-amerikanske astronomen Tom Gehrels och det nederländska astronomparet Ingrid van Houten-Groeneveld och Cornelis Johannes van Houten vid Palomarobservatoriet. Den är uppkallad efter upptäcktsresanden Jacob Le Maire.[2]
Asteroiden har en diameter på ungefär 4 kilometer.
Referenser
- ^ [a b c d e] ”JPL Small-Body Database Browser 11772 Jacoblemaire” (på engelska). Solar System Dynamics. NASA/Jet Propulsion Laboratory. https://ssd.jpl.nasa.gov/sbdb.cgi?sstr=11772. Läst 10 april 2022.
- ^ [a b] ”Minor Planet Center 11772 Jacoblemaire” (på engelska). Minor Planet Center. https://www.minorplanetcenter.net/db_search/show_object?object_id=11772. Läst 10 april 2022.
| |||||||||||